den 29 mars 2019
Hur skall patienten lättast bedöma sin kardiovaskulära risk?
![](/media/1926/ma3.jpg?anchor=center&mode=crop&width=900&height=400&rnd=131983397340000000)
I Sverige (och även i många andra europeiska länder) har läkarkåren länge använt riskalgoritmen SCORE (ofta kallad HEARTSCORE). Olika versioner för låg- och högriskländer utarbetades ursprungligen med bas i 12 europeiska kohorter och över 7000 kardiovaskulära dödsfall.1 Även nationella versioner, bl.a. för Sverige, utarbetades.
Den tar hänsyn till kön, ålder, blodtryck och totalkolesterol och gäller för åldersgruppen 40 – 65 år (se figur 1). Den skall endast användas för personer som inte har diabetes eller haft manifest kardiovaskulär sjukdom – för dessa finns specifika rekommendationer utarbetade. Hur bör då denna algoritm användas i patientmötet? Socialstyrelsen menar att över 5 % risk bör läkemedelsbehandling mot förhöjt blodtryck och kolesterol övervägas.