HPV-vaccinering till både pojkar och flickor stoppar livmoderhalscancer bäst

Humant papillomvirus, HPV, omfattar över 200 olika virus-typer. Infektion av virusen läker oftast ut av sig själv, men vissa HPV-typer kan efter många år ge upphov till olika sorters cancer, där livmoderhalscancer är den vanligaste.

Sedan 2006 har vaccin mot HPV funnits. Initialt gavs det endast till flickor i årskurs 5 då barnen är omkring 12 år, men sedan augusti 2020 erbjuds både pojkar och flickor HPV-vaccin inom det allmänna vaccinationsprogrammet i årskurs 5.

Forskarna bakom den aktuella studien har studerat hur sammansättningen av HPV-typer förändras över tid i populationer efter vaccinering. De har undersökt detta i 33 olika städer i Finland som lottats till att antingen vaccinera både pojkar och flickor, vaccinera bara flickor eller inte genomföra någon HPV-vaccinering alls.

Barn födda mellan 1992 och 1994 ingår i studien som har följts upp när de fyllt 18 år (över 11 000 individer) samt 22 år (över 5 500 individer), vilket är fyra respektive åtta år efter vaccineringstillfället. Vaccinet som användes då skyddade mot HPV-typerna 16 och 18 – som orsakar 70 procent av all HPV-relaterad livmoderhalscancer – men visade sig även ha ett kors-skydd mot typerna 31 och 45. Vaccintäckningsgraden var upp till 50 procent.

– Att den finska HPV-vaccinstudien randomiserade samhällena till olika behandlingar har varit en förutsättning för att kunna studera effekterna av vaccineringen, säger Ville Pimenoff, docent i evolutionär medicin vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Resultatet visar att åtta år efter vaccineringen har förekomsten av HPV-typerna 16 och 18 minskat kraftigt i de 22 städer där vaccin givits. I de elva städer som endast vaccinerade flickor är även förekomsten av HPV 31 förminskad medan det i de elva städer som vaccinerade både pojkar och flickor ses en tydligt minskad förekomst av både HPV 31 och 45.

– Det visar att man får en starkare flockimmunitet när man vaccinerar både pojkar och flickor. Enligt våra beräkningar skulle det ta närmare 20 år vid vaccinering av enbart flickor för att uppnå samma effekt som nås på åtta år vid relativt måttlig vaccinstäckningsgrad av könsneutral vaccinering, säger Ville Pimenoff.

Forskarna kan också visa att de virustyper som elimineras av vaccinet ersätts av andra HPV-typer med låg cancerogenitet, något som tidigare varit omtvistat, men nu alltså är bevisat, enligt forskarna.

Det innebär att cancerrisken från de virustyper som vaccinet skyddar mot försvinner, men risken försvinner inte helt eftersom de ersätts av lågrisk-virustyper.

– HPV-vaccinet är effektivt mot de HPV-typer med hög cancerrisk och vår och annan forskning visar det inte finns någon anledning att oroas över den observerade ökningen av HPV-typer med låg cancerrisk eftersom de nästan aldrig orsakar cancer, säger Ville Pimenoff.

Dessutom används nu ett vaccin som slår mot nio olika virustyper, inklusive några av de som ökade i omfattning i den aktuella studien.  

Förändringarna i virustypernas sammansättning får även konsekvenser för den livmoderhalsscreening som pågår parallellt med vaccineringen. Där letar man nu efter högrisk-HPV, som 16 och 18.

– Men i takt med att allt fler vaccinerade kvinnor nu når screening-ålder måste vi börja testa dem på en annan frekvens eller sluta testa dem, säger Ville Pimenoff.

Publikation: "https://www.cell.com/cell-host-microbe/pdf/S1931-3128(23)00399-2.pdf" Ville N. Pimenoff, Penelope Gray, Karolina Louvanto, Tiina Eriksson, Camilla Lagheden, Anna Söderlund-Strand, Joakim Dillner, Matti Lehtinen, Cell, Host and Microbe, online 8 november 2023.

Fakta:

HPV är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige. En majoritet av alla sexuellt aktiva män och kvinnor blir infekterade, men endast ett fåtal drabbas av cancer. Varje år får omkring 800 kvinnor och 300 män i Sverige någon form av cancer som orsakas av HPV. För närvarande använder Sverige ett vaccin som skyddar mot nio HPV-typer; 6, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Forskningen är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och universiteten i Tammerfors, Uleåborg och Lund. Forskningen finansierades av Cancerfonden i Finland och Sverige samt av Horizon 2020. Forskarna uppger att det inte finns någon intressekonflikt.

Källa: Karolinska Institutet.