Grunden för typ-1 diabetes kan läggas redan i fosterlivet

– Loppet är inte kört redan när man föds, det tror jag inte. Men faktorer mycket tidigt i livet spelar stor roll för risken att senare få typ-1 diabetes, och den här studien stärker det, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, som har låtit studera tillsammans med Eric W. Triplett vid University of Florida, USA.

Typ-1 diabetes uppstår när immunförsvaret överreagerar och förstör cellerna som bildar det livsnödvändiga insulinhormonet. Insulin har en nyckelroll i att reglera blodsockret. När kroppen inte längre kan bilda insulin blir personen tvungen att under resten av livet behandlas med insulin och kan med tiden få allvarliga hälsoproblem.

Men hela skulden för uppkomsten av typ-1 diabetes kanske inte kan läggas på immunförsvaret. Forskning har länge indikerat att de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottskörteln är känsliga för att stressas, till exempel av att behöva arbeta intensivt för att hålla takten med kroppens insulinbehov.

Det är möjligt, menar forskarna bakom studierna, att beta-cellerna tar mer skada av attacker från immunsystemet om de samtidigt är stressade av annat, som infektioner, inflammation eller olika restprodukter från ämnesomsättningen. Och dessa processer startar redan innan barnet föds, enligt fynden i den aktuella studien.

Forskarna har nämligen analyserat blod som tagits från navelsträngen efter förlossningen.

I navelsträngsblodet har forskarna identifierat ett mönster av proteiner som är markant annorlunda hos de barn som senare utvecklar typ-1 diabetes. Proteinerna som undersöktes har med inflammation och immunförsvarets funktion att göra, och kan spegla att processer som skapar inflammation och immunförsvarsrelaterad skada har börjat redan under graviditeten.

– Det verkar som att vi med det här proteinmönstret kan förutse mer än 80 procent av de som senare utvecklar typ-1 diabetes. Det gäller oavsett genetisk risk. En del individer får typ-1 diabetes även utan att ha hög genetisk risk och de har samma typ av proteinmönster vid födseln i vår studie, säger Johnny Ludvigsson.

Forskarna understryker att studera inte handlar om att förutse sjukdom hos enskilda personer, utan att syftet är att upptäcka de biologiska mekanismerna som leder till att sjukdomen uppstår. Våra resultat betyder inte att diabetes är förutbestämd. Det betyder att biologiska former under en period när system och kroppen fortfarande är väldigt formbar, säger Angelica Ahrens, forskning inom mikrobiologi vid University of Florida.

Det går inte att peka ut en enskild faktor som är orsaken. Upptäckterna i studien ska ses som ett första steg i att hitta intressanta ämnen att undersöka vidare. Forskarnas långsiktiga mål är att forskningen ska bidra till att sjukdomen kan upptäckas på ett tidigare stadium än vad som sker i dag. Det skulle kunna förbättra möjligheterna att i framtiden mildra eller helt förhindra sjukdomen.

Forskarna fann också att en del av proteinerna som kopplas till framtida sjukdom i sin tur kan vara påverkade av vissa PFAS-ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser), så kallade ”evighetskemikalier”, som mamman fått i sig. Exponering för miljöskadliga ämnen som finns i världen vi lever i är inte ett individuellt val, påpekar forskarna, utan ett exempel på faktorer som kan påverkas genom lagstiftning och andra regleringar på samhällsnivå.

I studien har forskarna studerat barn i ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) som leds av Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet.

Drygt 16 000 barn som föddes 1997–1999 har följts från födseln och framåt. Under uppväxten har ungefär ett barn av 100 utvecklat typ-1 diabetes. I studien har en stor mängd livsstils- och miljöfaktorer kartlagts genom enkäter och olika prover har samlats in. I den aktuella studien har forskarna analyserat runt 400 blodprover som togs från navelsträngen när barnen föddes.

– Studiens största värde är att den styrker att analys av navelsträngsblod, som kastas efter förlossningen, kan bli ett nytt sätt att förutse framtida typ-1 diabetes. Blodet från barnet kan sparas för framtida proteinmätningar. Ett sådant tillvägagångssätt kräver inte provtagning från barnet, genetisk testning – som väcker frågor om integritet – eller framtida kostsamma analyser av autoantikroppar i barnets blod, säger Eric Triplett professor vid Department of Microbiology and Cell Science vid University of Florida.

Studien har finansierats med stöd av bland andra EU forskningsprogrammet Horizon Europe (INITIALISE-konsortiumet), Barndiabetesfonden och Vetenskapsrådet.

Artikel: Angelica P. Ahrens, Raquel Dias, Tuulia Hyötyläinen, Matej Orešič, Eric W. Triplett och Johnny Ludvigsson, (2026), Nature Communications, publicerad online den 7 januari 2026, doi:

Publikation: https://www.nature.com/articles/s41467-025-67712-6

Källa: Linköpings universitet.