Genterapi effektivt vid ärftlig blindhet

Bothnia dystrofi förekommer främst i Västerbotten men sjukdomen har även identifierats på andra platser i världen. Sjukdomen leder till successivt nedsatt syn på grund av att syncellerna i näthinnan förstörs. Orsaken är en ärftlig genetisk mutation som leder till att ett visst protein i ögat skadas. I dag saknas behandling för sjukdomen.

Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt om genterapi kan förbättra synförmågan hos personer med sjukdomen. Forskarna använde en så kallad virusvektor, ett specialdesignat virus som genmodifierats så att det innehöll en fungerande RLBP1-gen, den gen som är skadad vid Bothnia dystrofi.

Virusvektorn injicerades under näthinnan genom ett avancerat kirurgiskt ingrepp hos tolv personer med sjukdomen. Avsikten är att virusvektorn efter behandlingen ska tas upp av näthinnans celler och där kunna tillverka normalt protein.

De preliminära resultaten från studien visar att synfunktionen hos elva av försökspersonerna tydligt förbättrades.

– Resultaten är viktiga eftersom ärftlig blindhet är den vanligaste orsaken till blindhet hos yngre och arbetsföra, samt att behandling saknas för det stora flertalet drabbade, säger Helder André, en av forskarna bakom studien, verksam vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Efter ingreppet följde forskarna studiepersonerna under ett år för att studera läkemedlets säkerhet och effekt på synfunktionen. Hos elva av de tolv studiepersonerna förbättrades bland annat mörkerseendet signifikant och hos flera av deltagarna ledde detta till förbättrad självupplevd livskvalitet. I studien noterades inga allvarliga biverkningar kopplade till läkemedlet.

– Vår studie ger hopp om att den här stora gruppen patienter i framtiden kan få sin synfunktion återställd. Resultaten ger även stöd för att genterapi kan fungera vid ärftliga sjukdomar i allmänhet, säger Anders Kvanta, professor i oftalmologi vid samma institution och den som lett studien.

Nästa steg är en större studie där effekten på behandlade studiepersoner jämförs med en kontrollgrupp som inte har behandlats.

Studien utfördes vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Studiens sponsor var Novartis och i studieteamet ingick anställda på Novartis. Ingen i teamet vid S:t Eriks ögonsjukhus har bindningar till Novartis eller annan intressekonflikt.

Publikation: “Interim safety and efficacy of gene therapy for RLBP1-associated retinal dystrophy: a phase 1/2 trial”, Anders Kvanta, Nalini Rangaswamy, Karen Holopigian, Christine Watters, Nicki Jennings, Melissa S. H. Liew, Chad Bigelow, Cynthia Grosskreutz, Marie Burstedt, Abinaya Venkataraman, Sofie Westman, Asbjörg Geirsdottir, Kalliopi Stasi, and Helder André, Nature Communications, online 10 september 2024,

Studien: doi: 10.1038/s41467-024-51575-4 

“Interim safety and efficacy of gene therapy for RLBP1-associated retinal dystrophy: a phase 1/2 trial”, 

Källa: Karolinska Institutet.