Från cellens kant till hjärtat av genuttrycket: Forskare gjorde överraskande upptäckt

Forskarteamet vid Åbo Akademi som leds av professor Lea Sistonen, professor i cell- och molekylärbiologi, och docent Eva Henriksson, universitetslektor i cellbiologi vid Åbo Akademi, har upptäckt att talin-1, ett protein som främst är känt för sin roll vid celladhesion i cellens periferi, alltså processer som gör att celler kan binda till varandra och känna av sin omgivning, även kan finnas i cellkärnan där cellens arvsmassa finns.

Anmärkningsvärt nog visade det sig att talin-1 i cellkärnan påverkar gener som styr cellernas förbindelser mellan varandra.  

– Våra resultat är överraskande och har krävt omfattande verifiering. Talin-1 har i årtionden studerats utanför cellkärnan, vilket utmanar den etablerade synen på hur det specifika proteinet fungerar, säger Dr. Alejandro Da Silva, postdoktoral forskare vid Åbo Akademi och försteförfattare till den nyligen publicerade artikeln “Nuclear talin-1 provides a bridge between cell adhesion and gene expression”. 

I cellens periferi känner talin-1 av mekaniska krafter, stabiliserar de krafter som gör att cellen fäster vid sin omgivning och underlättar cellrörelser i kroppen. Därför väcker denna studie många frågor för framtida undersökningar. Hur förflyttar sig talin-1 till exempel till cellkärnan, och behöver proteinet känna av mekaniska krafter för att det ska kunna styra genuttrycket? 

Mutationer i talin-1 har kopplats till sjukdomar som cancer, kardiomyopati och hematologiska sjukdomar, och därför har denna upptäckt inom grundläggande cellbiologi även viktiga medicinska konsekvenser. Eftersom talin-1 redan har föreslagits som ett attraktivt läkemedelsmål, är det nödvändigt att öka vår förståelse för proteinets cellulära lokalisering och olika funktionssätt då man vidare utforskar dess terapeutiska potential.  

Studien genomfördes inom projektet CellMech Center of Excellence in Mechanostasis (2019–2023) vars syfte var att undersöka hur mekaniska signaler påverkar cellernas och vävnadernas funktion. Studien fick betydande finansiellt stöd från Finska kulturfonden och Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse.

Resultaten har publicerats i iScience, en tidskrift från det prestigefyllda vetenskapliga förlaget CellPress, och kan läsas i sin helhet här. 

Källa: Åbo Akademi.