Förebyggande ballongvidgning räddar liv...

Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom med risk för allvarliga komplikationer. Det har länge varit oklart vilken strategi som är bäst när det gäller behandling av förträngningar i andra kranskärl än det kärl som orsakat infarkten.

– En ny stor internationell meta-analys har nu undersökt om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten eller ifall man kan rädda livet om övriga förträngda kärl också behandlas med ballongvidgning i förebyggande syfte.

I studien ingick 8 836 patienter från 6 tidigare studier, inklusive den svenska FULL REVASC-studien, där 1 542 patienter i 7 länder inkluderades, varav 796 patienter på 20 svenska sjukhus ingick. I den svenska delen användes SWEDEHEART-registret för att genomföra randomiseringen och samla in data.

Patienterna följdes upp under tre år efter ingreppet. Forskningen visar de starkaste och mest robusta bevisen hittills att förebyggande ballongvidgning minskar såväl hjärtkärl-orsakade dödsfall, nya hjärtinfarkter samt det totala antalet dödsfall oavsett orsak.

Samma resultat i alla undergrupper
– Detta är starka resultat. Eftersom så många patienter ingick i studierna och uppföljningen var så lång, så går det att dra säkra slutsatser. Det är intressant att resultaten är konsekventa i alla undergrupper, inklusive ålder, kön, av hjärtinfarkt samt vilken typ av strategi som man använder för byggande ballongvidgningen – visuell skattning av förträngningsgraden eller fysiologisk mätning, säger Felix Böhm, övervakare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, anknuten forskare, till Karolinska Institutet, samt medförfattare i studien.

I den svenska FULL REVASC-studien, som publicerades i New England Journal of Medicine 2024 , såg man ingen tydlig effekt på hårda utfallsmått som hjärtkärl-orsakad död, sannolikt delvis beroende på att det var en mindre studie. Däremot såg man att redan då det går att undvika att patienter behöver komma tillbaka för nya ballongvidgningar genom förebyggande behandling. Den nya stora meta-analysen stärker bevisen att man bör sträva efter komplett behandling av alla kärl hos de flesta patienterna, säger Felix Böhm.

– Tidigare studier har varit för små för att ensamma undersöka effekten av behandlingen vad gäller dödsfall. Men genom att lägga ihop individuella patientdata för alla 8 836 patienter så har vi nu säkrat för att förebyggande ballongvidgning räddar liv. Det är få behandlingar med ballongvidgning av kranskärlen som visat sig rädda liv, säger Felix Böhm.

– Den stora studien presenterades av professor Shamir Mehta, Kanada, på den vetenskapliga kongressen AHA i USA och visar att 3,6 procent av patienterna som fick fullständig behandling av alla trånga kärl av hjärtrelaterade orsaker, jämfört med 4,6 procent i gruppen som bara behandlas i det akuta kärlet.

Det innebär ungefär 10 färre dödsfall per 1 000 behandlade. Men vår FULL REVASC-studie som drevs i samarbete med professor Stefan James, Uppsala Clinical Research Center, var den näst största i denna metaanalys – så svenska patienter bidrog till dessa viktiga resultat, säger Felix Böhm, överläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus.

Forskarna ska nu gå vidare med direkta jämförelser av förebyggande ballongvidgning genom visuell skattning av förträngningsgraden jämfört med fysiologisk mätning av kranskärlen.

Fakta om studier Forskningen i den svenska FULL REVASC-studien skedde i samarbete med Uppsala Clinical Research Centre (UCR) vid Uppsala Universitet. Juridisk sponsor var Karolinska Universitetssjukhuset. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm, Abbott och Boston Scientific. Företagen hade inget inflytande över studiedesign, resultatanalys eller artikelförfattande.

Publikation: ”Komplett kontra endast revaskularisering av den skyldige lesionen vid akut hjärtinfarkt (Complete Revascularisation Trialists' Collaboration): en metaanalys av individuella patientdata från randomiserade studier”, Shamir R Mehta, Denise TW Tiong, Felix Böhm, Chinthanie Ramasundarahettige, Simone Biscaglia, Gianluca Campo, Stefan James, Pieter C Smits, Daniele Giacoppo, Gerry P McCann, Amerjeet Banning, Dan Eik Høfsten, Gianni Casella, Faith R Kirabo, Helen Nguyen, David A Wood, John A Cairns, Thomas Engstrøm.

Publicerad Online i the Lancet 9 november 2025. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(25)02170-1/abstract

Källa: Danderyds sjukhus.