Förebyggande ballongvidgning gav inte bättre prognos

Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom med risk för allvarliga komplikationer. Det har länge varit oklart vilken strategi som är bäst när det gäller behandling av förträngningar i andra kranskärl än det specifika kärl som orsakat infarkten.

En ny stor, svensk studie har undersökt om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten, eller om långtidsresultaten blir bättre om även övriga förträngda kärl behandlas med ballongvidgning i förebyggande syfte.

I den kliniskt randomiserade studien ingick 1542 patienter från 32 sjukhus i 7 länder. I den svenska delen användes SWEDEHEART-registret för att genomföra randomiseringen och samla in data. Patienterna följdes upp under fem år efter ingreppet.

Resultaten visar ingen skillnad mellan grupperna när det gäller nya hjärtinfarkter, nya oplanerade ballongvidgningar eller det totala antalet dödsfall oavsett orsak.

– Det är något förvånande. Vår hypotes var ändå att det skulle vara till fördel att göra förebyggande ballongvidgning, säger Felix Böhm, överläkare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus vid Karolinska Institutet och den som lett studien.

När det gäller problem med kärlkramp visar studien dock att det går att undvika att patienter kommer tillbaka för nya ballongvidgningar genom förebyggande behandling. Det tyder enligt Felix Böhm på att man ändå bör sträva efter komplett behandling av alla kärl.

­– Men för de patienter där det finns någon omständighet som gör en komplett revaskularisering komplicerad kanske man kan välja att avvakta, eftersom det inte var någon skillnad gällande de mest allvarliga komplikationerna –ny hjärtinfarkt och död. , säger Felix Böhm.

Om problem med kärlkramp uppstår kan dessa patienter i så fall komma tillbaka senare för en ny behandling, enligt Felix Böhm.

 – Ett positivt fynd i studien var att de flesta patienter inte kommer tillbaka med nya problem, oavsett vilken behandlingsstrategi som väljs. Numera är hjärtinfarktpatienter så välbehandlade med läkemedel att det är svårt att hitta andra interventioner som ger ytterligare signifikant riskminskning, säger Felix Böhm.

Forskarna ska nu gå vidare och undersöka hur kärlkramp och övrig livskvalitet hos patienterna påverkades av de olika behandlingsstrategierna, liksom hälsoekonomiska aspekter av vald strategi.

Felix Böhm, Brynjölfur Mogensen, Thomas Engstrøm, Goran Stankovic, Ilija Srdnaovic, Jacob Lønborg, Sammy Zwackman, Mehmet Hamid, Thomas Kellerth,  Jörg Lauermann, Olli A. Kajander, Jonas Andersson, Rikard Linder, Oskar Angerås, Henrik Renlund, Andrejs Ērglis, Madhav Menon, Carl Schultz, Mika Laine, Claes Held, Andreas Rück, Ollie Östlund, Stefan James, New England Journal of Medicine, online 8 april 2024, , doi: 10.1056/NEJMoa2314149

Forskningen genomfördes av Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala Universitet. Legal sponsor var Karolinska Universitetssjukhuset. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm, Abbott och Boston Scientific. Företagen hade inget inflytande över studiedesign, resultatanalys eller artikelförfattande.

Källa: Karolinska Institutet.