Fördelar med måttlig lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes hos vuxna

Studien som publiceras i The Lancet Regional Health - Europe är den hittills största i sitt slag. Deltagarna lottades att korsvis, under olika perioder, inta traditionell kost med 50 procent av energin från kolhydrater, eller måttlig lågkolhydratkost med 30 procent av energin från kolhydrater.

Det rör sig alltså om en måttfull minskning av kolhydrater, med dygnet-runtbevakning av samtliga deltagare via kontinuerlig blodsockermätning, så kallad CGM. Blodsockervärden registrerades var 15:e minut under de 16 studieveckorna, och följdes upp av dietist och diabetessjuksköterska.

Forskarna betonar att större förändringar av kolhydratintag vid typ 1-diabetes av säkerhetsskäl alltid bör ske i samråd med vården. Inte på egen hand, och särskilt inte vad gäller barn med typ 1-diabetes. Den nu aktuella studien gäller enbart vuxna.

Flera vinster med måttlig lågkolhydratkost

De 50 deltagarna hade alla typ 1-diabetes med förhöjt medelglukos, långtidsblodsocker, och injektionsbehandling med insulin eller insulinpump. Hälften var kvinnor, hälften män. Snittåldern låg på 48 år.

Båda kostvarianterna som prövades var hälsosamma gällande fett- och kolhydratkvalitet. De innehöll grönsaker, fiberrika kolhydratkällor, omättade fetter, nötter, frön och baljväxter, och var individanpassade av dietist.

Vid måttlig lågkolhydratkost visade sig deltagarna få mer tid inom det som kallas målområdet, alltså det spann inom vilket personer med typ 1-diabetes bör befinna sig vad gäller glukosvärde. Tidsökningen inom målområdet var i snitt 68 minuter per dygn jämfört med vid den traditionella kosten, samtidigt som tiden med förhöjda värden kapades med 85 minuter per dygn. Sammantaget värdefulla förändringar.

Studiens förstaförfattare är Sofia Sterner Isaksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och dietist i NU-sjukvården:

– Studien visar att en måttlig lågkolhydratkost sänker medelnivån av blodsockret och att fler patienter kan hålla blodsockret inom målområdet, vilket anses gynnsamt för att minska risken för organskador för personer med typ 1-diabetes, säger hon.

Inga negativa effekter av kosten

Forskarna såg inga tecken på negativa följder. Kolesterol- och blodtrycksnivåer låg på samma nivå för båda kosterna, och deltagarna upplevde sig dessutom något mer nöjda med den måttliga lågkolhydratkosten. Det har diskuterats om en form av syror, ketoner, kan bli för höga när kolhydrater minskas vid typ 1-diabetes, men dessa höll sig också på rimliga nivåer.

– Måttlig lågkolhydratkost kan vara ett bra behandlingsalternativ för vuxna med typ 1-diabetes med förhöjda glukosnivåer. Det är dock viktigt att kosten är hälsosam med särskilt fokus på fett- och kolhydratkvalitet, och att inte kolhydratmängden blir för låg, så att den inte längre kan anses säker. Vårdgivaren behöver därför erbjuda hjälp och uppföljning av kosten, säger Sofia Sterner Isaksson.

Ansvarig för studien är Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid forskningsenheterna för diabetes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra och inom NU-sjukvården.

– Alla patienter behöver finna den kost som passar dem, i samråd med vården, men det har tidigare saknats tillräckligt stora studier där deltagarna lottats till olika experimentella behandlingar av det här slaget. Därför är det viktigt att vi kan presentera data som visar att måttlig lågkolhydratkost är effektiv och säker för vuxna med typ 1-diabetes, säger han.

Titel: The effect of carbohydrate intake on glycaemic control in individuals with type 1 diabetes: a randomised, open-label, crossover trial, https://www.thelancet.com/journals/lanepe/article/PIIS2666-7762(23)00218-1/fulltext

Källa: Sahlgrenska akademin.