Fettlever vid graviditet kan öka risken att föda för tidigt

Uppskattningsvis en av fem personer i Sverige har metabolt orsakad fettlever, förkortat MASLD (tidigare kallat icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom), och globalt kan det vara så många som tre av tio. Vanliga riskfaktorer är metabola störningar som typ 2-diabetes och övervikt eller obesitas.

Sjukdomen har blivit allt vanligare, även bland kvinnor i fertil ålder. Nu har forskare undersökt sambandet mellan graviditets- och förlossningskomplikationer och MASLD hos modern.

Mer än en trefaldig riskökning

Studien baseras på svenska registerdata och omfattar totalt 240 födslar bland kvinnor med MASLD och 1140 matchade födslar av kvinnor från den allmänna befolkningen. Kvinnor med fettlever hade mer än tre gånger ökat risken att föda för tidigt. Risken ökade inte med sjukdomens svårighetsgrad och riskökningen kvarstod även vid jämförelse med överviktiga eller obesa kvinnor utan känd MASLD.

– Det tyder på att sambandet inte bara beror på ett högt BMI utan att leversjukdomen kan ha negativa effekter. Det är viktigt att gravida kvinnor med MASLD följer noga under graviditeten för att minska risken för komplikationer. Man bör också överväga att lägga till specifika rekommendationer för gravida i de kliniska riktlinjerna för MASLD, vilket saknas idag, säger Carole A. Marxer, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiernas försteförfattare.

Högt BMI kopplas till kejsarsnitt

Kvinnor med fettlever hade även 63 procent högre risk för kejsarsnitt än kontrollgruppen. Detta verkar dock kunna förklaras av högt BMI då ingen riskökning sågs i jämförelse med överviktiga eller obesa kvinnor utan fettlever.

– Det är också värt att notera att vi inte fann någon ökad risk hos kvinnor med MASLD att få barn med medfödda missbildningar eller att få barn som var dött vid förlossningen, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Trots omfattande justeringar för en rad olika förväxlingsfaktorer och flera andra styrkor i studierna, såsom fullständiga BMI-uppgifter för mödrarna, kan författarna inte utesluta att riskökningen kan ha påverkats av andra faktorer.

Publikation:  ”Osidosatta graviditets- och födelseresultat hos kvinnor med biopsibeprövad MASLD: En nationell kohortstudie”, Carole A. Marxer, Fahim Ebrahimi, David Bergman, Jiangwei Sun, Hannes Hagström, Marcus Thuresson, Olof Stephansson, Jonas F. Ludvigsson. eClinicalMedicine,  online 9 maj 2025, doi: 10.1016/j.eclinm.2025.103238.

Länk till artikel: 

https://www.thelancet.com/journals/eclinm/article/PIIS2589-5370(25)00170-1/fulltext

Forskningen finansierades av Schweiziska nationella vetenskapsfonden, European Crohn's and Colitis Organisation, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och Karolinska Institutet. Flera av artikelförfattarna har uppgett att de har kopplingar till läkemedelsföretag som är orelaterade till denna studie. Se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning över potentiella intressekonflikter.

Källa: Karolinska Institutet.