den 25 november 2025
Färre antibiotikarecept men stora skillnader i läkares förskrivning
Läkare som skriver ut mycket antibiotika förblir ofta högförskrivare, även när antibiotikaförskrivningen minskar. Det visar en ny avhandling från Region Kronoberg och Lunds universitet. Samtidigt visar resultaten att ett restriktivt förhållningssätt inte innebär en ökad risk för patienterna.
Olof Cronberg är specialist i allmänmedicin vid vårdcentralen Växjöhälsan och forskare vid Region Kronobergs forskningsenhet och Allmänmedicinskt kunskapscentrum. Han disputerade den 21 november med en avhandling som belyser antibiotikaförskrivningen i primärvården.
– Det som väckte mitt intresse för frågan var den stora skillnaden mellan hur mycket antibiotika olika läkare förskriver. Sannolikheten att en patient blev ordinerad antibiotika kunde skilja så mycket som 20–80 procent, beroende på vilken läkare patienten fick träffa. Det väckte mycket frågor, säger Olof Cronberg.
Utveckling över tid – med stora mängder patientdata
Studien bygger på registerdata från primärvården i Kronoberg 2006–2014 och senare även tre andra sydsvenska regioner, vilket ger data från en fjärdedel av Sveriges befolkning.
Resultatet visar att trots att antalet vårdbesök vid infektioner varit relativt stabilt har antibiotikaförskrivningen minskat, särskilt vid luftvägsinfektioner och bland barn. Däremot kvarstår skillnaderna mellan läkare, om än på en lägre nivå.
– Nio av tio som redan förskrev lite antibiotika fortsatte att göra det, och på samma sätt tenderade högförskrivare att förbli högre i sin nivå även när den totala förskrivningen gick ner. Det tyder på att både invanda arbetssätt och hur provsvar tolkas spelar stor roll, säger Olof Cronberg.
Ingen ökad risk för fler återbesök
En farhåga som ofta lyfts är att minskad antibiotikaanvändning kan leda till att fler patienter återkommer för att de inte blir friska.
– Det såg vi inte. Patienter som träffade en läkare med låg förskrivning behövde varken fler återbesök eller mer kompletterande antibiotika. Det stärker bilden av att vi kan använda antibiotika mer återhållsamt utan att det påverkar patientsäkerheten, säger Olof Cronberg.
Avhandlingen visade även att:
– Det inte skrivs ut mer antibiotika på jourtid när hänsyn tas till patienternas ålder, kön och diagnos.
– Snabbtester som CRP används allt oftare vid luftvägsinfektioner, men tolkas olika där högförskivande läkare oftare väljer antibiotika redan vid lägre CRP-värde.
– Vanligt penicillin är lika effektivt som amoxicillin vid behandling av lunginflammation i primärvården.
Fortsatt arbete framåt
Resultaten pekar på att sättet läkare tolkar provsvar och kliniska fynd kan bidra till att vissa fortsätter att förskriva mer antibiotika än andra. Samtidigt lyfter Olof Cronberg att även organisatoriska förutsättningar, riktlinjer och andra mer svårfångade faktorer kan påverka besluten.
– För framtida forskning hade det varit värdefullt att intervjua både läkare och sjuksköterskor för att få en djupare förståelse för varför förskrivningen skiljer sig åt, säger han.
Källa: Region Kronoberg.
Annonser
