Europeisk kraftsamling för hjärt- och kärlsjukdom. Hur ska flera liv kunna räddas? Rapport från hjärtmötet Healthier Hearts.

Hjärt- och kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken i Europa. Detta trots medicinska framsteg som bidragit till att dödligheten har minskat de senaste decennierna. Även om hjärt- och kärlsjukdomar står för cirka 20 procent av alla förtida dödsfall, uppskattar Världshälsoorganisationen WHO att cirka 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna kan förebyggas.

En avgörande fråga för att skapa framtida hållbara hälso- och sjukvårdssystem kommer att vara hur det förebyggande arbetet kan förbättras och därmed minska förtida död orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med hjärtmötet Healthier Hearts. Why boosting cardiovascular health policy is critical for Europe, där läkare, politiker och patientföreträdare möttes den 22 mars, är att skapa en återkommande dialog och ett erfarenhetsutbyte om hur EU:s medlemsstater kan hantera hjärt- och kärlsjukdomar i Europa samt identifiera viktiga politiska åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå.

Digitalisering, register och hälsodata - vägen fram för bättre hjärthälsa

Acko Ankarberg Johansson, Sveriges sjukvårdsminister, öppnade upp mötet med att prisa Sveriges kvalitetsregister Swedeheart och Rikssvikt som hon menade kan hjälpa människor ifrån hjärtsjukdom; ”Sverige ligger i framkant med sina register, vi måste dela denna kunskap med andra. Strukturella förbättringar kräver samarbeten över europeiska gränser. Hälsodata och digitalisering är viktiga för sjukvården, forskning, tidig upptäckt, liksom minskade vårdköer och personcentrerad vård. Utmaning är att hälsodata inte alltid följer med patienten. Den Personliga integriteten måste skyddas. Men hälsodata måste bli tillgänglig för alla oavsett.”

Thomas Magnusson, ordförande Diabetes Sverige, som själv har både hjärtsjukdom och diabetes, inledde sitt tal med fokus på patienten som det absolut viktiga. Han uppmanade läkarna: ”Prata med oss, inte om oss. Vi är inte medicinskt utbildade. Vi är individer. Hjälp oss att förstå vår sjukdom och vad vi ska göra.” Thomas talade om samsjuklighet och det svåra för sjukvården; att ha en helhetssyn på patienten trots olika register: ”Läkarna har tyvärr ingen samverkan mellan mina olika sjukdomar. Tidig upptäckt och kvalitet är viktigt. Läkemedel behöver komma snabbt till patient. Sverige har kvalitetsregister men vi måste också använda dem. Vi gör en resa jag och vården. Jag som patient behöver instruktion och verktyg för att kunna hantera mina olika sjukdomar.” 

Peter Vasko, kardiolog och registerhållare Swedeheart och Rikssvikt, betonade att:  ”Vår individuella livsstil och våra vanor är det viktigaste för hälsan. Högt blodtryck är det värsta hotet. Kostnadseffektivitet är viktigt så att fler kan få hjälp. Att samla hälsodata är prio, våra 21 regioner är alltför passiva och har inte gjort nog här tyvärr. Vi behöver ett call to action till regionerna att agera. Nu.”

AI kan underlätta prevention av hjärtsjukdom

Linda Mellbin, kardiolog Karolinska Universitetssjukhuset, beklagade att hon inte hann till hjärtmötet på grund av högt tryck på sjukhuset, men tillägger:  ”Svensk hjärtsjukvård är framgångsrik bland annat tack vare våra register. Vi kan utifrån dem monitorera och upptäcka vad patienter behöver och hur vården kan förbättras. Men registren har brister. Har du till exempel kärlkramp och söker på vårdcentralen, hamnar du tyvärr inte i de nationella registren för kranskärlsvård. Där skulle vi behöva att patientjournaler synkroniseras, men då är det GDPR bland annat som försvårar processen. Ibland är det dessutom olika journalsystem som kan bidra till svårigheter att se samband. Förebyggande arbete kring både livsstil och medicinsk behandling för att ännu tidigare upptäckt och förebyggande av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom för att minska dödligheten är en annan viktigt sak. En möjlighet som skulle underlätta är att använda AI – modeller, något som hittills är underutnyttjat. Men primärvården kommer nu att få ett beslutsstöd, en digital assistent, som heter ALMA som förhoppningsvis kommer underlätta så att riktlinjer följs.” (Not. ALMA kan läsa alla journalsystem, upptäcka fel, interaktioner, ge förslag på förbättringar med mera). 

Hur arbetar andra länder med hjärthälsa?

John Ryan, director public health EU, talade om vikten av tidig upptäckt genom register. Även att lyfta fram och dela best cases i Europa för att lära av varandra. Han meddelade att Europeiska kommissionen nu har beslutat för att i slutet av 2023 ta fram ett preventionspaket som innefattar bland annat fysisk aktivitet på recept, att arbeta för rökfria miljöer och att motverka risk för diabetes (som ofta hänger ihop med hjärtsjukdom). John betonade att: ”Vi är skyldiga att ge befolkningen i Europa ett gott åldrande. Idag har vi stora utmaningar med både en åldrande befolkning och bristande resurser inom sjukvården.”

Fredrik Söder, vd och grundare Health integrator Sverige, berättade att de kan hitta personer innan de är i risk för sjukdom som exempelvis diabetes. ”Data är viktigt men bara om data används och kommer människor till del så att de själva kan åstadkomma en beteendeförändring för sin livsstil. Vi skulle genom vår modell kunna ge tillbaka resurser motsvarande 2 400 sjuksköterskor per år i Stockholms regionen. Vi behöver politiker för att driva på förändring. Och vi kan inte bara prata, vi måste agera.”

David J Lowe, klinikchef på Scottish Health Innovation Partnership och akutläkare Queen Elizabeth University Hospital i Glasgow liksom Hanna Svensson på det statliga forskningsinstitutet RISE (Research Institutes of Sweden AB) i Sverige lyfte betydelsen av att genom AI och hälsodata kunna identifiera livsstilsrisker.

Birgit Beger, CEO European Hearth Network, tog bland annat upp de enormt höga kostnaderna för hjärtsjukdom och död och att digitalisering och data är vägen fram.

Patientens roll

Przemyslaw Mitkowski, professor kardiologisällskapet, Polen, betonade att patienter själva kan göra mycket för att förbättra hjärtsjukvården; ”vi behöver visa patienter att de är medansvariga för sin sjukdom.”

Michal Vrablik, professor preventiv kardiologi, Tjeckien berättade att i Tjeckien har landet i 25 år investerat i en hälsocheck up av samtliga medborgare vartannat år från födsel till död, gällande kolesterol, blodtryck, blodglukos med mera. Det är bra men tyvärr kommer bara 50 procent av medborgarna till dessa undersökningar. Han säger att trots satsningen får de inte patienterna att engagera sig i sin egen hälsa, vi måste förstå varför. Han menade liksom Birgit Beger att ”utan en plan kommer vi att misslyckas med våra försök till förbättringar av hjärtsjukvården.”

Victoria Tzouma på EFPIA (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations) belyste att: ”Problemet är att det fortfarander råder stora hälsoojämlikheter i de europeiska länderna och särskilt då för kvinnor.”

Det finns en cancerplan men hjärtplaner saknas!

Jenni Nordborg på LIF (de forskande läkemedelsföretagen) betonade liksom Hector Bueno, professor kardiologi, Spanien, att det finns en cancerstrategiplan för EU, men varför har vi inte en hjärtplan?

Dagen avslutades med de sammanfattande orden att en hjärtstrategi och plan saknas. Att det finns mycket kunskap och erfarenheter om CVD (cardiovascular disease) som behöver delas mellan länderna. Slutorden löd: ”Vi kan inte bara prata utan måste agera, så just do it!”

Du kan höra samtliga talare och de olika ländernas nationella planer för hjärtsjukvård från hjärtseminariet Healthier Hearts den 22 mars här:

https://youtu.be/Vkv_nkTGWNc

Seminariet var kostnadsfritt och arrangerades av Amgen, Astra Zeneca, Bayer, Novartis och Novo Nordisk som gemensamt stod för omkostnaderna. Seminariet genomfördes med stöd av Efpia och i partnerskap Lif.