den 1 juni 2017
Epigenetik och cancer
Detta är den tredje delen i serien ”Den viktiga epigenetiken”. I tidigare nummer har epigenetik och hjärtkärlsjukdom (1), och kolin – ett mångsidigt ämne med viktiga epigenetiska funktioner berörts (2). I dessa artiklar finns en hel del grundläggande begrepp och teori inom epigenetiken. Terminologin är för de flesta av oss svår och det vimlar av främmande termer. För att kunna förstå området är det viktigt att sätta sig in i dessa. Några grundläggande epigenetiska mekanismer upprepas och fördjupas därför.
Cancer – den näst vanligaste dödsorsaken i Västvärlden
Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna och står för ett av åtta dödsfall i hela världen, i västvärlden långt flera (6, 9, 10, 11, 12) I Sverige upptäcks drygt 50 000 nya fall av cancer varje år. Hos män är prostatacancer den vanligaste (cirka 28%), följt av lungcancer, urinblåsecancer och tjocktarmscancer. Hos kvinnor är bröstcancer den klart vanligaste typen (också cirka 28%), följt av tjocktarmscancer, livmoderkroppscancer och lungcancer. Man har beräknat att en 55-procentig ökning av cancerförekomst kommer att ske i världen till 2020. En aktuell översikt över den globala förekomsten av cancer visar att den åldersjusterade cancerförekomsten i västvärlden är över 300 fall per 100 000 innevånare, medan den i asiatiska länder är mindre än 100 fall per 100 000. Detta leder tankarna på kraftiga effekter av kost och livsstil i olika delar av världen.
Uppkomst av cancer är en komplicerad flerstegsprocess där ärftliga faktorer och miljöfaktorer samverkar på ett ännu inte fullt klarlagt sätt. Man har funnit en rad genetiska varianter med nya s.k. genome-wide-tekniker, men dessa förklarar bara en liten del av orsaken till cancer. Många experter menar att faktorer som kost, miljö och livsstil, via epigenetiska mekanismer, dominerar framför ärftliga faktorer vid uppkomst av cancer. Epigenetiska faktorer är idag heta både för uppkomst och skydd mot cancer. Epigenetik ses idag som den viktigaste länken mellan nutrition och cancer (6). Läkemedelsindustrin lägger idag ner mycket stora resurser för att utveckla nya läkemedel baserade på epigenetiken. Forskningen är mycket intensiv, men än så länge dominerar starkt studier av djurförsök och cellkulturer. Det finns stöd för att en betydande andel av cancerdödsfallen kan förhindras genom att modifiera kosten, som exempelvis intaget av isothiocyanater från korsblommiga grönsaker), diallylsulfid från vitlök, isoflavoner från soja, flavonoider från ett stort antal bär, grönsaker och mörk choklad, fytosteroler, folat, selen, vitamin E, och kostfibrer. Många av de ämnen som kan ge positiva epigenetiska förändringar finns alltså i naturen. Påfallande är att många av de naturliga cancerskyddande ämnen som nämns nedan, verkar såväl genom påverkan av DNA-metylering, histonmodifiering som påverkan via miRNA. Dessa naturliga cancerskyddande ämnen är föremålet för nästa artikel om epigenetik.
Annonser
