den 22 maj 2025
Enkelt test kan bättre förutsäga risken för hjärtinfarkt
Blodprov som mäter kolesterolvärdet har använts i nästan 60 års tid och har hittills varit det bästa sättet att identifiera personer med hög risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom I en ny studie, ledd av Chalmers tekniska högskola och Harvarduniversitetet i USA, har forskare visat att ett enkelt test som i stället undersöker nivåer av två lipoproteinmarkörer i blodet kan ge mer exakt information om individens risk. Det gör att metoden har god potential att rädda fler liv.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är den främsta dödsorsaken ur ett globalt perspektiv olika hjärt-kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar kan förebyggas genom livsstilsförändringar som rör rökning, matvanor och fysisk aktivitet. Individer med förhöjd sjukdomsrisk bör därför upptäckas så tidigt som möjligt för att effektiva förebyggande åtgärder eller behandling ska sättas in.
– Det här är den största studien i sitt slag och för första gången har vi visat betydelsen av tre huvudgrupper av lipoproteiner när det gäller potentiell risk för hjärtinfarkt, säger Jakub Morze, försteförfattare till studier och postdoktorala forskare vid Chalmers.
Bra och dåligt kolesterol
Högt kolesterolvärde i blodet är en viktig indikator för hjärtkärlsjukdom och är också en riskfaktor som går att påverka. Kolesterol är fettliknande substanser i blodet som behövs för att uppbyggnad av celler och produktion av vitaminer och hormoner i kroppen. När värdet är för högt kan kolesterolet ansamlas i blodkärlens väggar och bilda så kallat plack. Om plack lossnar från kärlvägarna kan en blodpropp bildas och hela kärlet kan täppas till. Det kan leda till en hjärtinfarkt eller stroke.
Kolesterol och andra fetter transporteras genom blodet med hjälp av specialiserade artiklar som kallas lipoproteiner, som delas upp i fyra grupper. Tre av grupperna har ett protein på ytan som heter apolipoprotein B (apoB). Höga nivåer av dessa lipoproteiner kan leda till kolesterolavlagringar i blodkärlen och det kolesterol som de transporterar kallas därför ofta för ”dåligt kolesterol”.
Den fjärde huvudgruppen av lipoproteiner hjälper i stället till att transportera bort överflödigt kolesterol från blodet tillbaka till levern och detta kallas ofta ”det goda kolesterolet”.
Mäter lipoprotein I stället för kolesterol
När läkare ska bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom behöver de undersöka om att stanna av ”dåligt kolesterol” är högt nog för att vara skadlig. Idag mäts det genom blodprov där man undersöker koncentrationen av kolesterolpartiklar. Då kolesterol inte kan röra sig i kroppen utan att transporteras av lipoproteiner har forskarna i den nya studien i stället placerats på koncentrationen av lipoproteiner som ”dåligt kolesterol” – enligt hypotesen att det troligen ger en bättre indikation på framtida risk för hjärtinfarkt.
– Tidigare var det oklart om två patienter med samma värde av ”dåligt kolesterol” men med variationer när det gäller bärarproteinernas egenskaper har samma risk för hjärtinfarkt. Målet med vår studie var att bestämma vikten av dessa olika parametrar, säger Jakub Morze.
Antalet lipoproteiner spelar störst roll
Forskarna analyserade blodprov från över 200 000 personer, där man inte hade observerat några tidigare hjärt-kärlsjukdomar, från den brittiska biomedicinska databasen UK Biobank. Jag studerade man på antal och storlek på olika lipoproteiner. De undersökte speciellt de lipoproteiner som innehåller proteinet apoB, som finns i strukturen hos alla bärare av ”dåligt kolesterol”. Genom att följa deltagarna i upp till 15 år kunde man undersöka vilka mönster i typer och storlek hos lipoproteinerna som kan kopplas starkast till framtida hjärtinfarkter. Nyckelresultat utvärderades i en stor svensk studie kallad Simpler.
– Vi upptäckte att apoB är den bästa markören när man undersöker risken för hjärtinfarkt eftersom apoB visar på det totala antalet artiklar av ”dåligt kolesterol” och ger ett mer exakt test än standardmetoder för mätning av kolesterol. Detta betyder inte att konventionella tester är ineffektiva, de fungerar generellt väl. Men hos ungefär en av tolv patienter kan standardtester undervärdera risken för hjärtinfarkt. Det är viktigt att ta med i beräkningarna då 20 till 40 procent av alla första fall av hjärtinfarkt har dödlig utgång. Genom att byta till apoB-test kan vi potentiellt rädda liv, säger Jakub Morze.
Ytterligare en nyckelmarkör
Forskarna drog slutsatsen att det totala antalet lipoproteiner som bär ”dåligt kolesterol” är den viktigaste faktorn när man bedömer risken för hjärtinfarkt. Andra faktorer, såsom storlek och typ av lipoprotein, påverkar inte den potentiella risken.
Studien visade dock att ännu ett lipoprotein borde mätas; lipoprotein(a), som också transporterar ”dåligt kolesterol”. Koncentrationer i blodet av detta lipoprotein är genetiskt kopplat hos de flesta individer och utgör endast en procent av alla lipoproteiner som bär på ”dåligt kolesterol”. Men hos vissa individer kan man se extremt höga halter av lipoprotein(a), vilket kan kopplas till avsevärt förhöjd risk för hjärtinfarkt.
– Våra resultat visar att mätning av apoB-partiklar så småningom kan ersätta standardtest vid mätning av kolesterolvärden i blodet, både inom forskning och sjukvård. För att få en avsevärt bättre bild av lipidrelaterad risk för hjärtinfarkt måste man även mäta nivåerna av lipoprotein(a). Blodprover för dessa två markörer finns kommersiellt tillgängliga och är billiga och enkla att använda, säger Clemens Wittenbecher, en av studiers författare och forskarassistent i precisionsmedicin och diagnostik vid Chalmers.
Forskningsstudien: https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehaf271
Publicerad iEuropean Heart Journal,observerade och analyserade forskarnas data från mer än 200 000 personer, från UK Biobank, som inte hade tidigare observerade hjärt-kärlsjukdom. Forskarna använde en teknik som kallas NMR-spektroskopi, även kallad kärnmagnetisk resonans-spektroskopi.
Forskarna bakom studien är: Jakub Morze, Giorgio E Melloni, Clemens Wittenbecher, Mika Ala-Korpela, Andrzej Rynkiewicz, Marta Guasch-Ferre, Christian T. Ruff, Frank B. Hu, Marc S. Sabatine och Nicholas A. Marston
Under studien var forskarna aktiva vid följande lärosäten: Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, SGMK University, Polen; Brigham and Women's Hospital och Harvard Medical School, USA; Uleåborgs universitet och Biocenter Uleåborg, Finland; Östra Finlands universitet; Köpenhamns universitet, Danmark; Harvard TH Chan School of Public Health, USA.
Källa: Chalmers tekniska högskola .
Annonser
