den 9 oktober 2017
Både kost och genetik spelar in när det gäller magtarmfloran
Nya kunskaper om betydelsen om mag-tarmkanalens bakterieflora (mikrobiota), från munnen till tjocktarmen, har kastat nytt ljus över biologiska mekanismer av betydelse för hälsa och sjukdom. Hos friska individer finns det en större variation mellan olika tarmbakteriestammar, medan det vid fetma och vissa sjukdomar finns en mindre uttalad variation. Dessa fynd har samband med kostintaget samt med olika genetiska faktorer.
Det finns sedan tidigare belagda samband mellan mikrobiota mönster och vissa av kroppens normala fysiologiska processer, till exempel ämnesomsättning samt immunsystem.
En ökad förståelse kan öppna vägen för en ny riktad behandling för att försöka förbättra mikrobiota sammansättningen i tarmen, till exempel via så kallade probiotika och ”functional food” produkter. Sådan behandling testas experimentellt och verkar lovande.
Kartläggningen av det mänskliga genomet i det så kallade HUGO-projektet (1990-2003) innebar en stor vetenskaplig framgång för nu mer än tio år sedan och innebar att man kunde närmare studera dessa fundamentala regulatorer (cirka 25 000 gener) i människans anatomiska och fysiologiska utveckling.
Kartlägga vägen till sjukdom
Nästa steg är att försöka kartlägga dessa geners funktioner för att också förstå olika mekanismer på väg från hälsa mot sjukdom, så kallad patofysiologi. Till denna kunskap har nu lagts ny kunskap om det så kallade mikrobiomet som representerar de genetiska markörer som är associerade med en lång rad bakterier som normalt finns hos människan, framför allt i mag-tarmkanalen från munnen till ändtarmen (sammanlagt ett till två kilobakteriemassa), men även på hud och slemhinnor [1]. Dessa bakterier (mikrobiota) har en sammansättning som går att studera med moderna genetiska metoder och man är därför inte endast hänvisad till äldre metoder av att kunna odla fram bakterier i laboratoriemiljö, vilket ofta kunde missa vissa svårodlade bakteriestammar.
Annonser
