Antalet hjärtsjuka väntas öka kraftigt – matvanor ger störst effekt

Det årliga antalet nya fall av hjärt-kärlsjukdom i Sverige väntas öka med 51 procent de närmaste 50 åren, givet dagens levnadsvanor. Det framgår av siffror från simuleringar genomförda av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Simuleringarna visar också att förbättrade matvanor skulle ge störst positiv effekt på hjärt-kärlhälsan jämfört med andra levnadsvanor.

– Vi står inför en stor utmaning när det gäller den framtida folkhälsan, där både individen och samhället behöver agera för att förebygga hjärt-kärlsjukdomarna. Idag handlar det om majoriteten av all matreklam om ohälsosam mat medan endast en liten del gäller hälsosam. Det borde vara tvärtom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som efterlyser politiska beslut för att göra det enklare för människor att leva hälsosamt.

Antalet insjuknade i hjärt-kärlsjukdom väntas givet dagens levnadsvanor att öka från cirka 139 000 år 2024 till cirka 210 100 insjuknade år 2075.

Detta motsvarar en ökning av antalet nyinsjuknade på cirka 51 procent. Om hela svenska folket skulle äta hälsosamt, det vill säga enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, beräknas antalet insjuknade i hjärt-kärlsjukdom vara nära 20 000 färre år 2075 jämfört med i år.

– Forskning visar tydligt att förebyggande åtgärder, som förbättrar matvanor och ökad fysisk aktivitet, har en avgörande betydelse för hjärtkärlhälsan. I ett samhälle med en åldrande befolkning är det viktigare än någonsin att vi sätter in resurser och kunskap i tid för att minska sjukdomsbördan, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Det nya verktyget NCD-sim - där NCD står för Non Communicable Diseases, som betyder icke smittsamma sjukdomar - kan simulera upp till åtta olika riskfaktorer och visa hur antalet drabbade av hjärt-kärlsjukdom kan komma att utvecklas under de kommande decennierna.

Genom att justera parametrar som rökning, saltintag och fysisk aktivitet, går det att uppskatta effekterna av förebyggande insatser på både sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet. Därmed kan det också ge oss och vårdgivare en bättre bild av hur resurser och preventiva insatser bäst bör fördelas.

De åtta riskfaktorer som i dag är inkluderade i NCD-sim är rökning, obesitas (fetma) och otillräcklig fysisk aktivitet samt de fem kostrelaterade riskfaktorerna lågt intag av fiber, fullkorn, grönsaker och frukt samt högt intag av kött och salt. Läs mer om simuleringsverktyget NCD-sim i Hjärt-Lungfondens nya rapport Hjärta och Lunga i siffror 2025. I rapporten presenteras utfallen av fler simuleringar samt aktuell statistik för såväl hjärt-, kärl- och lungsjukdomar som de vanligaste riskfaktorerna. Simuleringsverktyget NCD-sim har tagits fram av Folkhälsomyndigheten, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden.

Läs mer:
Rapporten Hjärta och Lunga i siffror

Källa: Hjärt-Lungfonden.