Virus- och pandemifondens första rapport om kostnader för virusorsakade luftvägssjukdomar: notan 25,7 miljarder

- Den verkliga kostnaden är troligtvis betydligt högre än vad den officiella statistiken visar, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och generalsekreterare för Virus- och pandemifonden.

Han förklarar: Vi har studerat fem av flera hundra olika virus som orsakar sjukdom hos människor och vi har bara räknat på kostnader där det finns en diagnos för de fem virus vi valt ut. Vi har inte inkluderat kostnader för följdsjukdomar som orsakas av virus men där det inte har ställts en diagnos. Det vi kan mäta är med stor sannolikhet bara toppen av ett väldigt stort isberg.

I Sverige är förkylning, influensa och influensaliknande sjukdomar, covid-19, öron- och bihåleinflammation, samt lunginflammation de vanligaste virusorsakade luftvägssjukdomarna.

Rapporten omfattar hela Sveriges befolkning och bygger på nationell statistik, registerdata och offentliga källor. Samtliga kostnader har inkluderats, oavsett om de belastar individer, arbetsgivare eller offentliga aktörer.

Stort behov av förebyggande insatser

- Även om 2024 inte präglades av pandemiska toppar, kvarstår virusorsakade luftvägssjukdomar som en tung belastning på vårdsystemet och samhället i stort. Rapporten visar tydligt att behovet av forskning och preventivt arbete är kraftigt underskattat, säger Niklas Arnberg.

Det saknas fortfarande antivirala läkemedel och vaccin mot majoriteten av de kända virusorsakade infektionerna. Samtidigt används befintliga vacciner och läkemedel i otillräcklig omfattning, menar Niklas Arnberg.

- Ofta hänvisas det till utebliven kostnadseffektivitet men vår rapport visar att samhällskostnaderna är betydande och att vi måste tänka om och agera. Att förebygga är inte bara medicinskt rätt utan också ekonomiskt försvarbart, poängterar han. Speciellt barn, äldre och infektionskänsliga grupper måste prioriteras.

- Vi vet att influensa och influensaliknande sjukdomar drabbar äldre och infektionskänsliga. Samtidigt är barn extra utsatta och de driver ofta smittspridningen. En ökad användning av tillgängliga vacciner och tillgång till fler och bättre antivirala läkemedel skulle sannolikt ha en mycket positiv påverkan på folkhälsan och sjukvården i Sverige, säger Niklas Arnberg.

Mindre än en procent av barnen vaccineras

Under 2024 vaccinerades 0,4 procent av barn i åldrarna 0–17 år. Enligt folkhälsomyndigheten ska barn i riskgrupper, till exempel barn med kroniska sjukdomar som diabetes eller svår instabil astma, vaccineras. I vissa fall kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning om vaccination ska erbjudas eller inte.  

- Vårt minimimål bör vara att följa WHO:s rekommendation om att minst 75 procent av personer i riskgrupperna är vaccinerade. Länder som Finland och Storbritannien har redan inkluderat influensavaccination i sina vaccinationsprogram för barn och ungdomar. Det är ett underbetyg för Sverige, säger Niklas Arnberg.

Fyra kostnadskategorier har granskats

Rapporten analyserar fyra huvudkategorier: Direkta sjukvårdskostnader, produktivitetsförluster, preventionskostnader och övriga kostnader inklusive patientrelaterade utgifter. Sammanställningen ger en tydlig bild av hur några vanliga virusorsakade luftvägsinfektioner varje år påverkar människors hälsa, vårdens resurser och Sveriges ekonomi, inte bara vid pandemier utan kontinuerligt.

- Rapporten har använt relevanta och etablerade metoder för att beräkna kostnader för sjukdom. Jag delar också rapportens slutsats att det finns goda skäl för ytterligare förebyggande insatser, säger Lars Lindholm, professor i hälsoekonomi vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Rapporten har tagits fram i ett samarbete mellan Virus- och pandemifonden och AstraZeneca.

Virus- och pandemifonden är en nationell insamlingsfond som syftar till att stärka svensk virusforskning och förhindra virusorsakade sjukdomar och pandemier. Vi ser optimistiskt på framtiden, för vi vet att kunskap gör skillnad.

Läs hela rapporten: här

Källa: Virus-och pandeminfonden.