Var tredje äldre upplever att åldern påverkat vården

I rapporten ”Äldre kan också bli sjuka” syns mönstret också i vården i stort. Var tredje person som drabbas av en hjärtinfarkt är över 80 år. Gruppen äldre med hjärtkärlsjukdom är en stor del av hjärtkärlvården i Sverige. En studie från Karolinska universitetssjukhuset visar att äldre patienter med hjärtinfarkt ofta får mindre avancerad vård än yngre. Bara omkring 60 procent av patienter över 80 år med NSTEMI får genomgå kranskärlsröntgen, forskarna bakom studierna menar att större gränser erbjuds både undersökning och behandling.

– Vård ska ges efter medicinska behov, inte efter födelseår. Ändå ser vi ett system där våra äldsta är underrepresenterade i forskning, där uppföljningen oftare fokuserar på patienter under 80 år, samt där sjukvården successivt ersätter omsorgen ju äldre man blir. Det är inte en medicinsk nödvändighet – det är konsekvensen av politiska val, säger Anders Åkesson, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.
Bristerna handlar inte bara om vilken behandling som ges, utan om vad som händer efteråt.

Medlemsundersökningen pekar på brister i uppföljning och samordning:

- Tre av fyra behöva upprepa sin sjukdomshistoria för ny vårdpersonal. 
- 57 procent av dem som haft kontakt med flera vårdgivare upplever att ingen har ett
helhetsansvar för deras vård.
- Var fjärde i samma grupp behöver ofta eller alltid själv samordna kontakten mellan
vårdgivare.

De som har störst risk för nya hjärthändelser saknar alltså systematisk uppföljning av sekundärprevention. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Annika Malmqvist, 85 år, lever med KOL och är medlem i Riksförbundet HjärtLung. Hon känner igen sig i bilden som rapporten skriver och har behövt vara väldigt aktiv i sin egen vård för att den ska fungera.

– Jag har behövt ta ett stort eget ansvar för att min vård ska bli rätt. Ibland pratar
vårdpersonal småbarnsspråk, och det handlar inte om välvilja – det handlar om att man inte ser att äldre faktiskt blir sjuka och behöver tas på allvar. Jag vill ha respekt och ordentlig vård, precis som alla andra, säger Annika Malmqvist, 85 år, KOL-patient och medlem i Riksförbundet HjärtLung.

– Äldre med hjärt-, kärl- och lungsjukdom behöver inte höra fler formuleringar om hur viktigt det är med sammanhållen vård. Det behöver bli verklighet. De behöver en snabb läkarkontakt, en fungerande uppföljning och tillgång till medicinsk kompetens när man blir sämre. Till exempel måste vi komma bort från minutregistreringen i äldreomsorgen och stärka rätten till snabb läkarkontakt. Det är där politiken måste börja, säger Anders Åkesson, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Riksförbundet HjärtLung uppmanar nu riksdagens partier att inför höstens val ta ställning för en vård som prioriterar en vård där äldre med hjärt-. kärl- och lungsjukdom får vård utifrån behov.

Förbundet vill bland annat se att:

- Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram behovsbaserade riktvärden för sjuksköterskebemanning i kommunal hälso- och sjukvård.
- Äldre inkluderas i forskning, kvalitetsregister och uppföljning.
- Rätten till en snabb läkarkontakt stärks.
- De som bor på SÄBO med hjärt- och lungsjukdom får utökad tillgång till läkare med medicinsk kompetens.
- Kommuner ersätter minutbaserad styrning i hemtjänst och hemsjukvård med en styrning som utgår från tillit.
- Kommuner stärker den medicinska kompetensen för alla som arbetar med kroniskt sjuka så att personliga kan upptäcka försämringar i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i tid.

Rapporten ”Äldre kan också bli sjuka” från Riksförbundet HjärtLung bygger på forskning, nationella kvalitetsregister och en medlemsundersökning genomförd våren 2026.
Undersökningen skickades till 21 483 medlemmar och besvarades av 7 053 personer. Siffrorna om helhetsansvar och samordning bygger på de svarande som har kontakt med flera vårdgivare.

Läs hela rapporten:   

https://www.hjart-lung.se/vart-arbete/vi-vill/vara-undersokningar/aldre-kan-ocksa-bli-sjuka/

Källa: Riksförbundet HjärtLung.