den 26 september 2025
Tumörceller utnyttjar skadad vävnad i bukspottkörteln
Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva cancerformerna. En ny studie från Karolinska Institutet, i samarbete med enheten för patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, visar att tumörceller inte bara växer i den bindvävsrika miljön som är typisk för sjukdomen, utan även i skadade delar av bukspottkörteln där normal vävnad förändrats. Fynden kan ge nya insikter i tumörutveckling och behandling.
Bukspottkörtelcancer är en mycket aggressiv sjukdom vars prognos inte har förbättrats i samma takt som många andra cancerformer. Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att tumörceller inte bara sprider sig i den bindvävsrika miljö som är ett välkänt kännetecken för just bukspottkörtelcancer, utan även växer in i skadade delar av normal bukspottkörtelvävnad. Där kan cancern skapa en egen miljö.
Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, bygger på prover från 108 patienter som opererats vid Karolinska Universitetssjukhuset. I nästan alla prover hittades tumörceller i den vävnad som normalt producerar matsmältningsenzymer, men som skadas när tumörceller växer in.
– Vi ser att tumörcellerna anpassar sig efter den miljö de befinner sig i. I skadade områden av normal bukspottkörtelvävnad uppvisar de andra egenskaper än i den bindvävsrika delen av tumören, säger Marco Gerling, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med patologen Carlos Fernández Moro.
Kan påverka behandlingssvar
Forskarna kunde också se att tumörcellerna i de skadade områdena oftare hade en så kallad ”klassisk” tumörprofil, medan celler i den bindvävsrika delen hade en mer aggressiv profil. I de skadade delarna fanns även stödjeceller som uttrycker ett särskilt protein, NGFR, som tidigare kopplats till en läkningsprocess av skadad vävnad.
– Det är möjligt att den här typen av skadad vävnad spelar en roll i hur tumören utvecklas och svarar på behandling, avslutar Marco Gerling.
Studien gjordes i samarbete med läkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, SciLifeLab och University of Bergen. Den har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och Region Stockholm. Forskarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation: ”An injury-associated lobular microniche is associated with the classical tumor cell phenotype in pancreatic cancer", Sara Söderqvist, Annika Viljamaa, Natalie Geyer, Anna-Lena Keller, Kseniya Ruksha, Carina Strell, Neda Hekmati, Alexandra Niculae, Jennie Engstrand, Ernesto Sparrelid, Caroline Salmén, Tânia D. F. Costa, Miao Zhao, Staffan Strömblad, Argyro Zacharouli, Poya Ghorbani, Sara Harrizi, Yousra Hamidi, Olga Khorosjutina, Stefina Milanova, Bernhard Schmierer, Béla Bozóky, Carlos Fernández Moro, Marco Gerling, Nature Communications, online 26 september 2025, doi: 10.1038/s41467-025-63864-7.
Artikel: https://www.nature.com/articles/s41467-025-63864-7
Källa: Karolinska Institutet.
Annonser
