Tristess gör oss mer känsliga för smärta

Hur vi bearbetar smärta varierar beroende på situationen. Vid kortvariga stresstillstånd kan vi till exempel uthärda större fysisk påfrestning än vanligt. Nu visar en ny studie från Linnéuniversitetet att även vardagliga känslor som tristess och humor påverkar vår känslighet för smärta.

I studien fick 114 smärtfria personer ange när ett gradvist ökade trycket med en specialiserad apparat mot deras muskelövergick från att kännas neutralt till att bli obehagligt. Tanken var att fånga den punkt där trycket precis började upplevas som smärtsamt. Forskarna undersökte fyra punkter på kroppen: höger och vänster nackmuskel samt höger och vänster underben.

I nästa steg delade deltagarna in i tre grupper. En grupp fick se ett videoklipp som framkallade tristess, en annan fick se ett humoristiskt klipp, och den tredje fick bara sitta och vänta i några minuter. När testet upprepades tydliga skillnader i resultatet beroende på om deltagarna hade blivit uttråkade eller roade.

Tydligt sänkt smärttröskel

För gruppen som fick se videon som framkallade tristess, en instruktionsvideo om plogning, syntes en tydlig sänkning av smärttröskeln. Det behövdes ett mindre tryck innan deltagarna började uppleva ett obehag. Effekten återfanns både på nackmusklerna och på benen.

– Resultaten visar att uttråkning har en tydlig effekt på smärttröskeln. Jag hade väntat mig en effekt, men inte att den skulle vara så här stor, säger Helena Gunnarsson, lektor i psykologi vid Linnéuniversitetet.

En motsatt effekt uppmättes hos deltagarna som fick se ett humoristiskt videoklipp med en ståuppkomiker. För dem behövdes ett större tryck innan det upplevdes som obehagligt jämfört med den första testomgången. Skillnaden var dock inte lika stor och sågs endast i nackmusklerna.

En tredjedel av deltagarna utgjorde en kontrollgrupp. I stället för att se ett videoklipp fick de vänta ett par minuter i tystnad. När de genomförde testet och andra gång sågs ingen förändring.

Förändringar i smärthämmande system

Hur kommer det att sig att deltagarnas känslighet för trycket förändras beroende på vilket videoklipp som hade satt precis före testet? En möjlig förklaring är att kroppens metoder för att bearbeta potentiell smärta blir mindre aktivt när vi utsätts för något som vi upplever som tråkigt. Det som händer omkring oss påverkar hur kroppen bearbetar smärtsignaler.

Omedveten smärtreglering

En stor del av kroppens smärtbearbetning sker utan att vi är medvetna om det. När vi till exempel sitter länge i samma ställning brukar vi justera sittställningen innan vi känner någon smärta, eftersom kroppen redan har registrerat ett behov av att ändra position.

– När vi utsätts för ett tryck färdas smärtsignaler från kroppen via ryggmärgen upp till hjärnan. Samtidigt skickar hjärnan signaler i andra riktningar som kan förstärkas eller dämpa smärtsignalerna. Man kan likna det vid en grind som reglerar hur mycket smärtsignaler som släpps igenom. Våra resultat kan bero på att känslan av att vara uttråkad påverkad av regleringen och göra oss mer känsliga för smärta, säger Helena Gunnarsson.

Vill undersöka vidare

Studien är gjord på smärtfria individer. Framöver vill forskarna undersöka liknande effekter hos personer som lider av kronisk smärta. Relationen mellan kronisk smärta och känslan av att vara uttråkad är särskilt intressant Helena Gunnarsson, eftersom personer med kronisk smärta ofta är begränsade i sin vardag.

– Livet riskerar att bli tråkigt eftersom man inte kan göra det man vill. Då skulle det kunna vara så att fler smärtsignaler släpps fram till bearbetning uppe i hjärnan, vilket kan leda till mer smärta. Det är något vi vill undersöka vidare, säger Helena Gunnarsson.

Källa: Linnéuniversitetet.