Tidig behandling av barnfetma har effekt

Under fyra års tid har forskare följt drygt 170 små barn i Sverige som har fått behandling för konstaterad obesitas, det vill säga fetma. Barnen rekryterades till den randomiserade kontrollerade studien när de var mellan 4 och 6 år via barnavårdscentraler i Region Stockholm.  

Barnen och deras föräldrar lottades till en av tre behandlingar: standardbehandling, föräldrastöd i grupp eller föräldrastöd i grupp med uppföljande stödsamtal per telefon. 

Standardbehandlingen innebar i regel att barnet tillsammans med föräldrar besökte läkare, barnsjuksköterska och/eller dietist. Besöken hade ofta fokus på kost och fysisk aktivitet. 

I föräldrastödgrupperna deltog inte barnen. Fokus låg på hur föräldrar kan främja goda vanor i familjen på ett bra sätt, utan konflikter. 

 – Det kunde handla om sådant som hur man sätter gränser, hur man lär barn nya beteenden och hur man kommunicerar med förskola, mormor, grannar och andra i barnets omgivning, säger Paulina Nowicka, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.  

Efter behandling i föräldrastödgrupper lottades hälften av deltagarna till ett antal extra, stödjande telefonsamtal.  

 – Det har gjorts studier om små barn som behandlats för obesitas förr. Men de flesta av dem har bara haft en uppföljning på ett halvår eller ett år, så man har inte vetat hur det har gått för barnen under längre tid än så, säger Paulina Nowicka. 

Den studie som hon och hennes kollegor nu publicerar tyder på att tidig obesitasbehandling har en långsiktig effekt. 

– Alla tre grupper i studien har förbättrat sin viktstatus, det vill säga minskat graden av obesitas. De barn vars föräldrar fick föräldrastöd har haft bäst resultat, och allra bäst gick det för dem som dessutom fick extra, stödjande telefonsamtal. I den gruppen såg vi även att fler barn nådde en kliniskt relevant förbättring av vikstatus som är kopplat till bättre metabol hälsa, det vill säga bättre nivåer av blodfetter och blodsocker. De flesta föräldrar vet vad de ska servera för mat till sina barn, konstaterar Paulina Nowicka. 

– Den kunskapen finns oftast – men hur gör man det med ett barn som älskar mat, som alltid vill äta, eller med ett barn som ständigt är hungrigt? Hur gör man utan att mat blir till något förbjudet?  

Det handlar bland annat om att försöka ha en tydlig struktur hemma, en som gör att barnet vet att det kommer en middag, och vet att det kommer ett kvällsmål, säger hon. 

 – Men också om att göra saker tillsammans för att stärka familjerelationerna. att engagera barnet i matlagningen, att servera grönsaker om barnet är hungrigt och om att inte belöna barnet med mat. Det är viktigt att se till så att mat inte kopplas till känslor och prestationer. 

Fetma är svårbehandlat, men studien visar att en intensiv behandling av obesitas är säker och effektiv för barn i förskoleåldern, menar Paulina Nowicka.  

– Att behandla barn i den åldern ger en betydligt bättre effekt än om man börjar behandla långt senare i tonåren. Det finns tonåringar som kan bli aktuella för magsäckskirurgi. Vår förhoppning är att det ska kunna undvikas med tidigare behandling, säger hon.  

Publikation: ”A long-term follow-up of treatment for young children with obesity: a randomized controlled trial”, Anna Ek, Markus Brissman, Karin Nordin, Karin Eli och Paulina Nowicka, International Journal of Obesity, online 18 september 2023.  

Forskarna vid Karolinska institutet har samarbetat med Uppsala universitet, Warwick Medical School och Oxfords universitet. Studien har finansierats av Centrum för innovativ medicin, CIMED, och stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Det finns inga rapporterade intressekonflikter. 

 Källa: Karolinska Institutet.