Tandvårdsskulden ökar

Många regioner i norra delen av landet kan bara ge akut tandvård och andra hinner inte med det förebyggande arbetet. Tandläkarbrist skyller man på, men är det hela sanningen? 

- Att vi skulle få ökat tandvårdsbehov i takt med att folk blir äldre är inte något som kommit plötsligt, säger Ann-Marie Lidmark ordförande i Tandhälsoförbundet. Dessutom har flertalet äldre kvar sina egna tänder hela livet, vilket inte var fallet för tjugo år sedan. Självklart leder det till behov av fler tandläkare. 

Den här utvecklingen kommer inte som någon överraskning och planeringen i regionerna borde ha startat långt tidigare. Nu vill man lösa krisen med hyrtandläkare och det är säkert bra. Men regionerna behöver arbeta på flera olika sätt för att möta den åldrande befolkningens behov. 

Tandhälsoförbundet ser det förebyggande arbetet som angeläget. Många äldre får mediciner som ger muntorrhet och därmed ökad risk för karies. Tändernas remineralisering är beroende av salivens innehåll av mineraler och fettlösliga vitamin och då särskilt D-vitamin. 

- Det är dags för tandläkare att remittera patienter till vårdcentralen för genomgång av mediciner, för att kontrollera näringsstatus och särskilt D-vitaminhalten i blodet. Mycket kan vinnas på en god näringsstatus. 

Kosten är viktig och många äldre skulle behöva kosttillskott för att minska kariesrisken. Upptaget av näring via tarmen försämras ofta och den allt tunnare huden klarar inte att tillverka så mycket D-vitamin som i yngre år.

Varför ges inga rekommendationer från Folkhälsomyndigheten respektive Livsmedelsverket om kosttillskott till äldre i syfte att förbättra tandhälsan? Det finns forskning inom området.

Den växande tandvårdsskulden är allvarlig särskilt som vi vet att munhålan och tändernas status har stor betydelse för uppkomst av sjukdomar i andra delar av kroppen, som hjärtinfarkter och vissa cancerformer. Information och upplysning om egenvård av munhälsan måste förbättras.