Tandvårdspersonal missar svår tandvårdsrädsla

I avhandlingen ingår fyra studier som belyser olika aspekter av tandvårdsrädsla. Den första omfattar 1 128 patienter som vid en rutinundersökning skattade sin rädsla på en skala mellan ett och hundra. Efter undersökningen bedömde tandläkare och tandvårdshygienister hur rädda de trodde att patienten hade varit. Skattningarna stämde överens vid låga nivåer av obehag eller oro. Men ju räddare patienterna var, desto mer gick bedömningarna är. Svår tandvårdsrädsla var personligen inte alls bra på att upptäcka.

Vi trodde att det skulle vara precis tvärtom – att personalen skulle missa de lätt oroliga men fånga upp dem som var väldigt rädda. Men så var det absolut inte, säger Markus Höglund, övertandläkare vid Centrum för orofacial medicin i Linköping och doktorand vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

I intervjuer beskrev tandvårdspersonal att de drog sina slutsatser utifrån hur stressade patienterna verkade.

Personalen hade svårt att tro att den som inte verkade stressad skulle vara tandvårdsrädd, även om vederbörande sa så. Men när personer med svåra tandvårdsrädsla intervjuades, då beskrev de stor skam inför den egna rädslan. Patienterna försökte dölja sin tandvårdsrädsla och ville inte berätta om den, samtidigt som de hoppades att tandläkarna skulle förstå ändå.

Det hela minns ut i ett behov av ett verktyg som gör det lätt att ringa i tandvårdsrädsla, menar Markus Höglund. I den sista studien har han översatt och validerat ett sådant instrument, kallat MDAS. Det innehåller fem frågor som ger en riktig skattning av tandvårdsrädsla. Forskarnas hoppas att formuläret ska kunna läggas i väntrum och fyllas i av patienter tillsammans med andra hälsodeklarationer.

– Det kan vara bra underlag för samtal inför undersökningen. Det finns effektiva metoder för att hantera tandvårdsrädsla och tandläkare är välutbildade inom området. Det här skulle kunna hjälpa tandvårdspersonal att identifiera patienter som behöver mer stöd samtidigt som patienterna skulle få hjälp att kommunicera sin rädsla, säger Markus Höglund.

Ungefär 20 procent av svenskarna känner stort obehag inför tandvårdsbesök och cirka 0,5 procent har svår fobi. Studierna är finansierade av Folktandvården Östergötland.  

Avhandlingen: ” Identifiering av tandvårdsrädsla ”

Läggs fram vid Institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet den 9 maj 2025.

I avhandlingen ingår fyra studier:

1. Utvärdering av tandläkares förmåga att bedöma tandvårdsångest
2. Tandläkare som känner igen tecken på tandvårdsångest: en studie med grounded theory
3. Tandläkares igenkänning av tandvårdsångest ur ett patientperspektiv: en grounded theory-studie
4. Tvärkulturell anpassning och validering av den svenska versionen av Modified Dental Anxiety Scale

Källa: Karolinska Institutet.