den 22 augusti 2025

Svenska Läkaresällskapets remissvar om stärkt pandemiberedskap

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat synpunkter på utredningen Stärkt pandemiberedskap (SOU 2025:48), vars uppdrag syftar till att stärka beredskapen inför framtida pandemier. SLS är i huvudsak positivt till utredningens förslag, men betonar att en hållbar beredskap kräver mer än struktur och resurser. SLS efterlyser bland annat tydligare etiska ramar, ett starkare skydd för patienters rättigheter och större fokus på sårbara grupper.

SLS-synpunkter i kortet:

• Vikten av professionell kompetens.  Utredningen lyfter nödvändiga förebyggande åtgärder och ger utrymme för professionella, situationsanpassade beslut. SLS understryker vikten av att professionell kompetens är central i alla faser.

• Sjukvårdens kapacitet måste prioriteras. SLS välkomnar att utredningen framhåller att politiska beslut under en pandemi behöver ta hänsyn till vårdens samlade uppdrag, inte enbart smittspridning och vård av smittade.

• En nationell samordning. SLS betonar vikten av en nationell samordning vid en pandemi. Erfarenheterna från covid-19-pandemin visade att samverkan mellan regionerna var avgörande för ett effektivt agerande. SLS understryker måste även ha en tydlig arbetsdelning och ansvarsfördelning avseende regeringen, regionerna, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

• Proportionalitet och försiktighet. SLS delar utredningens syn på att tvångsåtgärder ska användas restriktivt och alltid tids- och geografiskt begränsas. SLS välkomnar särskilt att utredningen håller emot krav på införande av särskilda hanterings- eller försiktighetsprinciper och ser det som glädjande att utredningen relaterar framförda krav på sådana principer till krav på proportionalitet, vilket för läkarprofessionen är en självklarhet.

• Ekonomiska överväganden. Att väga kostnader mot konsekvenser av att inte agera är en klok metod. SLS tillstyrker förslaget om riktade statsbidrag, men ser behov av en mer träffsäker ersättningsmodell för framtida storskalig testning och smittspårning.

• Medicinsk etik och rättigheter.  SLS saknar en fördjupad diskussion om hur patienternas rättigheter och läkarprofessionens autonomi ska värnas i extraordinära lägen. Det är också oklart hur avvägningar vid etiska dilemma ska göras och vilka faktorer som särskilt ska beaktas.

• Sårbara grupper. Frågan om smittskyddsåtgärder i relation till barn, personer med kognitiva funktionsnedsättningar, individer med nedsatt immunförsvar, äldre och sociala utsatta grupper är inte tillräckligt belyst. Erfarenheterna från covid-19-pandemin kräver ett tydligt resonemang.

• Medicinsk etik och prioriteringar. Utredningen behandlar endast i begränsad omfattning de etiska frågor som uppstår vid resursbrist och tvångsåtgärder. Här efterlyser SLS en fördjupad diskussion kring prioritering vid svår resursbrist.

• IT- infrastruktur och lagerhållning. SLS understryker vikten av att uppbyggnaden av IT-infrastruktur samt standardisering av data prioriteras. SLS att fördelning av det ekonomiska ansvaret mellan regionerna och staten avseende IT-infrastruktur och lagerhållning av sjukvårdsprodukter är ytterst centrala frågor som måste lösas inför kommande pandemier eller liknande situationer.

• Akutmottagningarnas rulle. Ytterligare ett område där det saknas tillräcklig analys är akutmottagningarnas centrala roll i pandemihantering. SLS föreslår därför att akutsjukvården särskilt beaktas vid utformningen av nationella vägledningar och regionala pandemiplaner.

Läs mer i Svenska Läkaresällskapets remissvar: Stärkt pandemiberedskap (SOU 2025:48)

Källa: Svenska Läkaresällskapet (SLS).

 

 

---

---