den 6 november 2024
Supermagnetkamera i Lund firar 10 år – ännu vassare efter uppgradering
I över ett decennium har supermagnetkameran på Skånes universitetssjukhus i Lund levererat ovärderlig information till forskningen. Nu har den genomgått en avancerad uppgradering som gör tekniken både snabbare och mer exakt, vilket skapar nya möjligheter för forskare inom olika områden att utforska och avbilda kroppens strukturer med ännu större precision.
Karin Markenroth Bloch
Föreståndare.
Pia Maly Sundgren
Överläkare och professor.
Boel Hansson
Forskningssjuksköterska.
7 Tesla MR-anläggningen på Skånes universitetssjukhus
2014 lyftes den 40 ton tunga magnetkameran med en styrka på 7 Tesla (7T) in genom taket på tillbyggnaden på Skånes universitetssjukhus i Lund. 7T MR-kameran som är en del av Lund Bioimaging Centre (LBIC) på Lunds universitet och drivs av Skånes universitetssjukhus, var den första maskinen av det här slaget i världen att få användas för att ställa kliniska diagnoser.
Ovärderliga bidrag till forskning
Det unika med supermagnetkameran är att den har en signalstyrka på 7 Tesla (den mätenhet som används för att beskriva magnetens styrka). Magnetkameror (MR) som används i vården har en styrka på 1,5 eller 3 Tesla, men starkare magnetfält ger mer högupplösta bilder. Sedan 7 Tesla-kameran togs i bruk för tio år sedan har den gett ovärderliga bidrag till forskning inom olika områden som i många fall utvecklat vården för olika patientgrupper.
– Forskningen handlar ofta om den kliniska nyttan med MR-tekniken och hälften av alla forskningsprojekt är kliniskt orienterade. Projekten handlar ofta om att förstå mer om olika sjukdomar och tillstånd för att sedan kunna utveckla träffsäkra behandlingar, säger Karin Markenroth Bloch, föreståndare på den nationella 7 Tesla MR-anläggningen.
Ett av forskningsområdena är patienter med svårbehandlad epilepsi.
– När patienter med epilepsi undersöks i en MR-kamera på 3 Tesla hittar man inte alltid området i hjärnan som orsakar anfallen. Inom ramarna för forskningsstudier har vi undersökt dessa patienter i 7 Tesla-kameran och kunde i närmare 40 procent av fallen hitta det skadade området. Det har inneburit att patienter som lidit av svår epilepsi kunnat opererats och sedan blivit helt besvärsfria, säger Pia Maly Sundgren, överläkare i neuroradiologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
Forskning på många områden
Ett annat område där 7 Tesla-undersökningar haft betydelse är vid forskning om milda traumatiska hjärnskador som uppstår vid slag eller smällar mot huvudet. Skadorna syns inte på vanliga MR-bilder, men genom att använda speciella tekniker vid 7 Tesla har skadorna kunnat upptäckas. Tillsammans med forskning vid LBIC:s andra instrument har resultaten bidragit till nya insikter om komplikationer efter hjärnskakningar.
Magnetkameran har även använts i undersökningar av kognitiva förmågor i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom, för att studera förändringar i strukturer på mikronivå och inflammation i hjärnan hos patienter med autoimmun sjukdom samt vid undersökningar av hjärntumörer innan operation för att underlätta ingreppet.
I en pågående studie samarbetar forskare i ljusdesign och fysiker från Lunds tekniska högskola med psykologer och läkare från Lunds universitet för att undersöka hur ljusflimmer, som ofta finns i dagens LED-lampor, påverkar hjärnan och kan orsaka migrän.
Förbättrad upplevelse för patienterna
Annan viktig forskning handlar om hur patienterna upplever att undersökas i en MR-kamera. Den har bland annat visat att cirka 70 procent av patienterna känner yrsel när de åker in i kameran. Patienterna påverkas även av buller från maskinen och kan även uppleva en kittlande känsla i musklerna.
– Med den här kunskapen kan vi ändra våra arbetssätt för att se vad vi kan göra för att det ska bli bättre för patienten, säger Boel Hansson, forskningssjuksköterska på 7 Tesla-anläggningen.
Uppgradering med AI-teknik förbättrar bilderna
I somras gjordes en omfattande uppgradering av 7T-kamerans hård- och mjukvara. Uppgraderingen innebär att tekniken både blir snabbare och mer exakt och innehåller även AI-teknik (artificiell intelligens) för att förbättra bilderna.
– Vi får betydligt mindre elektroniskt brus i bilderna och bättre skärpa och kontrast. Uppgraderingen innehåller även ny teknik som gör att vi kan se fler molekyler än tidigare. Tekniken gör också att vi kan ändra mätningen i realtid utifrån det vi ser vid en undersökning, säger Karin Markenroth Bloch.
Uppgraderingen innebär att undersökningstiderna kan kortas. Till exempel tog det tidigare 8,5 minuter att göra en 3D-bild av hjärnan. Nu tar det bara 2,5 minuter.
Undersökningar av delar av kroppen som tidigare varit svåra att undersöka i 7T-kameran förbättras också efter uppgraderingen.
– Till exempel kan vi nu börja undersöka buken mer noggrant. Det har tidigare varit svårt då det är mycket rörelse i buken. Det kommer att få betydelse för forskning kring sjukdomar som till exempel prostatacancer, leverfibros, levercancer och som led i utredning innan och efter transplantationer, säger Pia Maly Sundgren.
7T-anläggningen medverkar under de kommande fyra åren i ett stort EU-projekt som ska undersöka effekter vid olika behandlingar mot prostatacancer, något som inte varit möjligt utan uppgraderingen.
Återinvigs med symposium
Supermagnetkamerans 10-årsjubileum och återinvigning efter uppgraderingen kommer att uppmärksammas med ett symposium den 19 november på Skånes universitetssjukhus i Lund. Symposiet är öppet för allmänheten men en föranmälan måste göras via länken nedan.
7T MR-symposium
När: 19 november 9-12.30
Var: Aulan på Skånes universitetssjukhus i Lund, Entrégatan 7
Program: 7T MR-symposium | LBIC (lu.se)
Anmälan: Registrering till 7T MR-symposium
Källa: Skånes universitetssjukhus.