Stora geografiska skillnader i dödlighet i lungsjukdomen KOL

– Det är oroväckande att en allvarlig sjukdom som KOL uppvisar stora regionala skillnader i dödlighet. Tack vare forskning vet vi till exempel att tidig diagnos har avgörande betydelse för att kunna sätta in behandling och bromsa sjukdomsförloppet. Men mer kunskap krävs för att avgöra om det till exempel finns skillnader i vård eller miljöfaktorer som påverkar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom och är en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige beräknas mellan 500 000 och 700 000 personer leva med KOL och varje år dör i genomsnitt 2 700 drabbade med KOL som primär dödsorsak. I genomsnitt dör cirka 42 procent fler kvinnor än män av sjukdomen. Dessutom är KOL en underdiagnostiserad sjukdom där mer än hälften av de drabbade beräknas sakna diagnos. Eftersom KOL är en både mångfacetterad och potentiellt allvarlig sjukdom är det viktigt att ställa rätt diagnos.

– Genom tydliga rutiner för lungfunktionsmätning hos riskgrupper bör vi både kunna upptäcka, behandla och följa fler patienter i ett tidigt skede av sjukdomen. Men det krävs också mer forskning för att vässa instrumenten för diagnostik och utveckla bättre behandlingar, säger Anders Lindén, professor i lung- och luftvägsforskning vid Karolinska Institutet.

KOL kännetecknas av kronisk begränsning av luftflödet och ofta gradvis förlust av lungfunktionen. Den främsta riskfaktorn för KOL i västvärlden är tobaksrökning, men upp till upp till en fjärdedel av de som drabbas av KOL har aldrig rökt.

För aldrig-rökare som drabbats av KOL anges bland annat luftföroreningar, rök från biomassa inklusive passiv rökning och exponering för skadliga substanser i arbetslivet som riskfaktorer. Även svår astma är en potentiell riskfaktor för utvecklandet av kronisk begränsning av luftflödet och KOL.

Fakta om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir kroniskt inflammerade. Den här inflammationen gör att lungfunktionen försämras och leder ofta till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår KOL kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: 500 000–700 000 personer i Sverige beräknas ha KOL. Upp till 20–25 procent av dessa har aldrig rökt. Cirka 2 700 personer i Sverige rapporteras varje år ha KOL som primär dödsorsak och i genomsnitt dör cirka 42 procent fler kvinnor än män av sjukdomen. KOL är en underdiagnostiserad sjukdom där uppskattningsvis fler än hälften av de drabbade saknar diagnos. Samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdom och astma, är också vanlig.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur kol uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen KOL samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Källa: Hjärt-Lungfonden.