den 9 september 2024

Stigande temperaturer i Afrika kan leda till att fler barn dör runt förlossningen

Värmeböljor i Subsahariska Afrika förväntas bli vanligare på grund av klimatförändringar. En ny studie från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i Nature Medicine, visar ett oroande samband mellan höga temperaturer under den sista veckan av graviditeten och ökad risk att barnet dör tiden runt förlossning.

Claudia Hanson

Universitetslektor och Docent. Foto: Ulf Sirborn.

Jeroen de Bont

Forskare. Foto: Ulf Sirborn.

– Temperaturerna stiger i Subsahariska Afrika och det finns begränsad kunskap om hur det påverkar gravida kvinnor och deras barn, säger Claudia Hanson, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

– Våra resultat belyser behovet av förbättrad mödra- och spädbarnsvård i denna region för att säkerställa att de framsteg som gjorts för att minska dödligheten inte går förlorade på grund av klimatförändringar, tillägger Andrea Pembe, professor vid Muhimbili University of Health and Allied Sciences, Tanzania.

Studien inkluderade drygt 138 000 födslar vid 16 sjukhus i fyra länder i Subsahariska Afrika: Benin, Malawi, Tanzania och Uganda. Forskarna analyserade kopplingen mellan höga temperaturer veckan innan förlossning och perinatal dödlighet, det vill säga att barnet dog strax före, under eller strax efter förlossningen (inom 24 timmar). Höga temperaturer definierades som ökningen av den genomsnittliga veckotemperaturen från en typisk varm vecka (mellan 22 och 28 °C beroende på land, motsvarande 75:e percentilen) till en exceptionellt varm vecka (mellan 24 och 29 °C, motsvarande 99:e percentilen).

Spädbarn vars mammor exponerats för höga temperaturer veckan innan förlossningen hade 34 procent ökad risk att dö tiden runt förlossning.

Den risken fördubblades under årets sex varmaste månader. Till skillnad från exempelvis Sverige skedde en stor andel av alla dödfödslar, närmare hälften, under förlossningsarbetet.

– Vår studie visar att det finns ett akut behov av att utveckla och implementera interventioner som skyddar gravida kvinnor och deras barn vid värmeböljor, säger Jeroen de Bont, postdoktor i Petter Ljungmans forskargrupp vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och en av huvudförfattarna.

I underanalyser av dödligheten efter tidpunkt för dödsfallet (före, under eller efter förlossningen) noterades en koppling mellan höga temperaturer och dödfödsel under förlossningen men alla mätvärden uppnådde inte statistisk signifikans.

Nästa fas av forskningen behöver fokusera på att designa om förlossningsavdelningar för att mildra effekterna av värme på gravida kvinnor och vårdpersonal. Detta inkluderar förbättrade byggnadstekniker, såsom takisolering, och skapandet av grönområden nära förlossningsavdelningar, vilket kan ha ytterligare hälsofördelar. Forskarna undersöker också hur värme påverkar andra mödra- och förlossningskomplikationer och hur det interagerar med andra miljöfaktorer som luftföroreningar.

Studien finansierades huvudsakligen av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 och genomfördes i nära samarbete med Makerere University, Uganda, Muhimbili University of Health and Allied Sciences, Tanzania, Centre de Recherche en Reproduction Humaine et en Démographie (CERRHUD), Benin, och Kamuzu University of Health Science, Malawi. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Fakta: Globalt sett dör varje år 1,9 miljoner barn strax innan eller under förlossning (så kallad dödfödsel) och ytterligare 2,3 miljoner barn dör under den neonatala perioden, det vill säga inom de första 28 dagarna av livet. Subsahariska Afrika är den region som har högst dödlighet. Att minska antalet dödfödslar och neonatal dödlighet är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling och huvudmålet för Världshälsoorganisationens (WHO:s) initiativ Every Newborn Action Plan.

Publikation: “A time-stratified, case–crossover study of heat exposure and perinatal mortality from 16 hospitals in sub-Saharan Africa” Claudia Hanson*, Jeroen de Bont* (delat förstaförfattarskap), Kristi Sidney Annerstedt, Maria del Rosario Alsina, Federica Nobile, Nathalie Roos, Peter Waiswa, Andrea Pembe, Jean-Paul Dossou, Effie Chipeta, Lenka Benova, Hussein Kidanto, Cherie Part, Massimo Stafoggia, Veronique Filippi, Petter Ljungman. Nature Medicine, online 3 september 2024, doi: 10.1038/s41591-024-03245-7.

Källa: Karolinska Institutet.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser