Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser för äldre vuxna

Att kunna gå och röra sig självständigt är en viktig förutsättning för ett självständigt liv på äldre dagar. Forskare har nu undersökt effekten av en livsstilsinsats skiljer sig åt mellan olika grupper av äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar samtidigt.

Fyra olika sjukdomsmönster

Studien bygger på data från 1 199 personer över 70 år från 11 europeiska länder. Samtliga deltagare uppvisade fysisk svaghet, minskad muskelmassa och minst två kroniska sjukdomar. Deltagarna fördelade slumpmässigt antingen till ett program med fysisk aktivitet, kostrådgivning och tekniskt stöd, eller till ett program med information om hälsosamt åldrande.

Forskarna identifierade fyra olika sjukdomsmönster bland deltagarna: ett ospecifikt mönster utan någon dominerande sjukdomsgrupp, ett psykiatriskt mönster, ett kardiovaskulärt och metaboliskt mönster samt ett respiratoriskt mönster.

I hela studiegruppen minskar livsstilsinsatserna för att utveckla nedsatt rörlighet eller avlida med 22 procent jämfört med kontrollgruppen. Resultaten varierade dock mellan de olika sjukdomsgrupperna. Den tydligaste effekten sågs bland personer med psykiatriskt sjukdomsmönster, där risken minskade med 35 procent. 

Personer med ospecifik multimorbiditet, vilket motsvarar en lindrigare sjukdomsbörda, drog också nytta av insatsen, medan i princip ingen nytta observerades bland deltagare med kardiometaboliska eller respiratoriska multimorbiditetsmönster.

– Våra resultat visar att det inte bara är antalet sjukdomar som spelar roll. Kombinationen av sjukdomar kan också påverka hur väl en förebyggande livsstilsinsats fungerar, säger studiens försteförfattare Davide Liborio, docent i geriatrisk forskning vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Individuell passad strategi

Enligt forskarna kan resultaten bidra till att förebyggande program i framtiden bättre anpassas efter individens sjukdomsprofil.

– Studien tyder på att en mer individanpassad strategi skulle kunna göra det lättare att rikta rätt insats till rätt person och därigenom förebygga funktionsnedsättning hos äldre, säger Davide Liborio Vetrano.

Samtidigt betonar forskarna att studierna är en efterhandsanalys av en klinisk prövning och att resultaten behöver bekräftas i andra studier och i bredare grupper av äldre personer.

Studien genomförs inom ramen för det europeiska SPRINTT-projektet, där forskare från flera universitet och forskningsinstitut i elva europeiska länder deltog. Forskningen finansierades bland annat av Innovative Medicines Initiative (IMI) samt med stöd från Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att de inte har några intressekonflikter.

Publikation: Vetrano DL, Gregorio C, Triolo F, Soraci L, Cherubini A, Tosato M, von Haehling S, Marzetti E, Landi F, Calvani R.  Nature Aging,  online 31 augusti 2026, doi: 10.1038/s43587-0826-01.

Artikel: https://www.nature.com/articles/s43587-026-01188-x

Källa: Karolinska Institutet.