den 9 september 2025

Så bygger vi morgondagens barncancervård

Med anledning av riksmötets öppnande skriver Barncancerfonden på Alltinget debatt om vilket ansvar som vilar på våra riksdagsledamöter men också vilka möjligheter de har för att förbättra villkoren för cancerdrabbade barn och deras familjer. Det handlar om att rädda fler liv men också om bättre stöd och livskvalitet till drabbade barn och familjer.

I och med riksmötet går vi också i valrörelsen. Den fråga som ofta listas högst av väljarna är hälso- och sjukvård. Men ett perspektiv som sällan hörs i debatten är vården av allvarligt sjuka barn, trots att barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020.

Barn får inte rösta, och föräldrar till barn med cancer har fullt upp med vård, behandlingar och kampen för att få vardagen att gå ihop. Därför vill vi ett särskilt ansvar på våra delar att också denna mindre grupp synliggörs och inkluderas i de olika satsningar som görs för att minska såväl insjuknande som cancer som effekter av sjukdom och behandling.

Sverige har en barncancervård i världsklass. Men trots det där ett barn i veckan, och tre av fyra överlevare får sena komplikationer som påverkar livet och livskvaliteten. Den senaste tidens molekylärgenetiska upptäckter öppnar nya möjligheter till mer träffsäkra behandlingar i form av innovativa läkemedel, ny teknik men också kombinationer av behandlingar. För att nå den barncancerrevolution vi vill se också högre krav på vård och omvårdnad, inte minst rehabilitering.

Tre viktiga områden vi vill se förändringar inom under de kommande åren är:

• Bättre förutsättningar för precisionsmedicin : Sverige satsar på precisionsdiagnostik, dvs genetisk information som öppnar för mer individuellt och förhoppningsvis skonsammare vård. Vill vi utnyttja hela denna potential måste både vård och forskning kunna dela data på ett ändamålsenligt sätt, både inom landet och internationellt.
• Finansiering av kritisk forskningsinfrastruktur : Inom barncancerområdet fortsätter Sverige att bygga upp högkvalitativa infrastrukturer som forskningsmiljöer, biobanker och register. Idag finansieras dessa, helt eller delvis, av Barncancerfonden. De bör få likvärdig offentlig finansiering som infrastrukturer inom vuxenonkologin.
• Bättre stöd och livskvalitet för cancerdrabbade barn och familjer : Barn och deras familjer måste få bättre psykosocialt och ekonomiskt stöd, under och efter behandling. Alla barn och familjer ska erbjuda kontakt med kurator eller psykolog, oavsett bostadsort. Föräldrar ska kunna förvänta sig en effektiv, skyndsam och jämlik hantering av tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan och för dem vars barn avlidit vill vi se en sorgepeng värd namnet.

Det är inte rimligt att Barncancerfonden fortsätter att ha ett stort ansvar för finansiering av infrastrukturer som krävs för forskning, vård men också kompetensförsörjning. Här vill vi se ett nationellt och långsiktigt ansvarstagande, liksom för att barn som behandlas för cancer får det stöd de behöver senare i livet.

Barncancerfondens styrka är, utöver att vi är den enskilt största finansiären av barncancerforskning, den dialog vi för med alla som bidrar till vården – patienter, närstående, profession och forskare. Utifrån deras behov vi vårt stöd och vår finansiering. Vi är en resurs och vi vill bidra med vår kunskap, erfarenhet och engagemang i samarbete med stat, regioner och andra aktörer. Tillsammans kan vi säkra att Sverige även i framtiden har en barnonkologisk vård som inte bara är bland de bästa i Europa, utan i världen. Oavsett om det är valår eller inte, säger Elisabeth Dahlin, ordförande Barncancerfonden och Ola Mattsson, generalsekreterare Barncancerfonden.

Källa: Barncancerfonden .  

---

---