Risk för diabetes kan upptäckas hos spädbarn

– Det här är första gången någon har kartlagt hur dessa gallsyror förändras under de första levnadsåren, säger professor Matej Orešič från Örebro universitet och Åbo universitet, som ledde studien.

Studien tyder på att den ökade risken för att utveckla autoimmunitet kan vara kopplad till obalans i tarmen.

– Vår studie lyfter fram hur mikrobiellt modifierade gallsyror kan forma immunsystemets utveckling under spädbarnstiden. Dessa molekyler varierar med ålder, är nära kopplade till specifika tarmmikrober och reglerar immunförsvaret och kroppens hantering av inflammation. Detta kan hjälpa till att förklara varför störningar i en tidig utveckling av mikrobiom hänger ihop med ökad risk för autoimmuna sjukdomar, inklusive typ 1-diabetes, förklarar Matej Orešič.

Begränsad kunskap om ”nya” gallsyror

Studien analyserade prover från barn mellan tre månader och tre års ålder. Barnen i studien hade en genetisk risk för typ 1-diabetes, och forskarna följde över 100 olika gallsyror. Dessa mikrobiellt konjugerade gallsyror har nyligen upptäckts och kunskapen om dem är fortfarande liten. Gallsyror hjälper kroppen att bryta ner fett och har viktiga funktioner i exempelvis regleringen av blodsocker och kolesterol; en viktig del av ämnesomsättningen.

Eftersom typ 1-diabetes innebär att immunsystemet attackerar kroppens egna celler undersökte forskarna om dessa nyligen upptäckta gallsyror kan påverka viktiga immunceller hos små barn, inklusive monocyter, regulatoriska T-celler och proinflammatoriska T-hjälparceller av typen Th17.

Tidigare upptäckt och utveckling av behandling

Resultaten visade att de mikrobiella gallsyrorna faktiskt påverkade de celler som reglerar inflammation och immunbalans. Detta tyder på att dessa metaboliter, producerade av tarmbakterier, kan spela en roll i att forma ett barns risk att utveckla autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes.

Fynden avslöjar tidigare okänd kommunikation mellan mikrobiom och immunsystem under en kritisk fas i barndomen när immunsystemet fortfarande tränas.

Mer forskning behövs, men resultaten pekar på att tarmhärledda molekyler skulle kunna identifiera barn med högre risk, och att kunskapen till och med skulle kunna bidra till utveckling av behandlingar som stödjer en friskare immunutveckling.

Fakta:

• Inflammation: En naturlig försvarsreaktion hos immunförsvaret som hjälper kroppen att bekämpa infektioner eller läka skador. Om inflammationen blir kronisk eller felriktad kan den bidra till autoimmuna och metabola sjukdomar.
• Autoimmunitet: Ett tillstånd där kroppens immunsystem av misstag angriper sina egna friska vävnader. I stället för att bekämpa infektioner attackerar immunceller kroppens egna celler, vilket leder till kronisk inflammation eller vävnadsskada.
• Typ 1-diabetes: En autoimmun sjukdom där immunsystemet förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Denna process börjar ofta flera år innan symtomen visar sig, vilket gör det särskilt viktigt att förstå immunsystemets tidiga utveckling.
• Tarmmikrobiom: Hjälper till att bryta ner mat, producera viktiga molekyler och samverkar nära med immunsystemet, särskilt under tidig barndom.
• Gallsyror: Molekyler som produceras av levern för att hjälpa till att bryta ner fett.
• Regulatoriska T-celler (Tregs): En specialiserad grupp immunceller som hjälper till att hålla immunsystemet i balans. De dämpar överdriven inflammation och förhindrar immunsystemet från att attackera kroppens egna vävnader. Upptäckten och den funktionella förståelsen av Tregs var central för 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.
• Th17-celler: En obalans mellan Th17-celler (T-hjälparceller) och regulatoriska T-celler är kopplad till flera autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar.

Källa: Örebro universitet.