Rekordmånga njurtransplantationer på Akademiska förra året

– Vi började med införandet av DCD-donationer inom ett nationellt pilotförsök 2019 som avslutades våren 2020. Det formella återinförandet, som skulle ha skett samma år, kolliderade tyvärr med utbrottet av covid, som begränsade oss till enstaka fall under 2020. Nu fylls organpoolen på med allt fler organ från DCD-donatorer, säger Amir Sedigh, överläkare och sektionschef för transplantation på Akademiska sjukhuset.

I Sverige sker organdonation efter döden endast under vård på en intensivvårdsavdelning. Organ och vävnader kan doneras efter att man dött till följd av skada som gett upphov till hjärndöd (DBD). Sedan 2020 är det även möjligt att donera organ efter att livsuppehållande behandling avslutats och cirkulationen helt har upphört (DCD).

Den vanligaste orsaken till att en person behöver en ny njure är att njurfunktionen upphört, så kallad terminal njursvikt. Njurtransplantation är förstahandsbehandling vid mycket svår njursvikt eller dialys om det inte finns hinder för transplantation. I Sverige görs drygt en fjärdedel av alla njurtransplantationer med levande givare. Det finns ingen övre åldersgräns vare sig för donator och mottagare.

– Tyvärr har antalet levande njurtransplantationer nationellt och internationellt inte ökat som man hoppats och förväntat. Tvärtom har andelen levande njurdonationer det senaste decenniet blivit allt lägre. Donation från avlidna kan aldrig bli tillräckligt för att möta efterfrågan på njurar. Behovet av att öka antalet levande njurtransplantationer behöver lyftas och diskuteras betydligt mer. Det har inte erkänts som ett problem i tillräcklig utsträckning, varken inom eller utanför njursjukvården, framhåller Amir Sedigh.

I Sverige utförs få donationer i jämförelse med andra europeiska länder trots att donationsviljan är stark i befolkningen. Förhoppningen med DCD är att fler patienter ska erbjudas transplantation. I början av januari väntade 563 personer på njurtransplantation med njure från avliden donator.

– För patienter med njursjukdom i slutstadiet innebär njurtransplantation förlängd överlevnad, förbättrad livskvalitet, minskad sjuklighet och lägre sjukvårdskostnader jämfört med dialys. Det finns många fördelar med njurtransplantation från levande jämfört med avliden donator, framhåller Amir Sedigh.
 
Under 2023 genomfördes 126 njurtransplantationer på Akademiska sjukhuset. Om man även räknar in kombinerade transplantationer av njure och bukspottkörtel var antalet 130.

I Sverige görs uttagsoperationen på det sjukhus där organdonatorn vårdas och organen skickas sedan inom ramen för samarbetet inom Scandiatransplant till respektive transplantationscenter, exempelvis Akademiska sjukhuset. Vid DCD kan njurar, lever, lungor och pancreas tas tillvara. I andra länder har i enstaka fall även hjärta och tarm tillvaratagits. Olika organ har olika känslighet för sviktande cirkulation och DCD bedöms främst kunna öka antalet njurar.

Källa: Akademiska sjukhuset.