den 2 juni 2026

Rätten att förskriva adhd–läkemedel bör inte utökas

Läkemedelsverket anser att orsakerna till den ökande förekomsten av adhd-diagnoser – vilka i dagsläget är otillräckligt klarlagda – behöver utredas och analyseras i syfte att identifiera möjliga åtgärder för att motverka diagnosdrivande faktorer. Foto: Johnér.

Andelen av befolkningen som har en adhd-diagnos har ökat kraftigt åren 2010–2025. Bland unga, 13–17 år, har cirka 10 procent av flickorna och knappt 15 procent av pojkarna en adhd-diagnos eller uttag av adhd-läkemedel, enligt en rapport från Läkemedelsverket. Myndigheten vill i stället för utökad förskrivningsrätt få ett nytt uppdrag och utreda förutsättningarna för en flerårig försöksverksamhet där läkare med specialistkompetens i allmänmedicin ska kunna ansöka om dispens för att förskriva centralstimulerade läkemedel för vuxna.

Idag får adhd-läkemedel endast förskrivas av läkare med specialistkompetens i barn och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering. Läkemedelsverket föreslår i rapporten att myndigheten får ett nytt uppdrag att utreda förutsättningar för en flerårig försöksverksamhet där läkare med specialistkompetens i allmänmedicin ska kunna ansöka om dispens för att förskriva centralstimulerade läkemedel för vuxna.

– Vi har nu en utveckling där kötiderna till specialistpsykiatrin är långa och antalet adhd-diagnoser ökar. För närvarande ser vi att en utökad förskrivningsrätt till läkare med specialistkompetens i allmänmedicin inte är lämplig, bland annat eftersom vi inte vet orsakerna till att antalet diagnoser ökar. Försöksverksamheten för vuxna patienter gör att Läkemedelsverket kan följa hur läkemedlen används och att patienterna får en säker läkemedelsbehandling, säger Paulina Tuvendal, projektledare på Läkemedelsverket.

Antalet adhd-diagnoser ökar

Ökningen av adhd-diagnoser i Sverige har skett för både flickor och pojkar i alla åldersgrupper från sex år och äldre, och i alla sjukvårdsregioner. Förekomsten är högst bland nordenfödda och bland barn till lågutbildade föräldrar, och lägst bland barn födda utanför Europa och bland barn till högutbildade föräldrar. Generellt har förekomsten ökat även i andra länder i alla åldrar och för båda könen under det senaste decenniet.

– Det finns en andel barn med svår adhd som behöver stödinsatser i skolan i kombination med regelbunden läkemedelsbehandling. Men utöver det är utvecklingen med en ökning av oro och ångest hos barn och unga samt särskilt den kraftiga ökningen av antalet adhd-diagnoser i samhället oroande. Här behöver samhällets samlade resurser riktas mot att identifiera de bakomliggande orsakerna till att det ser ut så här, säger Rickard Ljung, professor och enhetschef på Läkemedelsverket.

Vidare-analys

Läkemedelsverket anser att orsakerna till den ökade förekomsten av adhd-diagnoser – vilka i dagsläget är otillräckligt klarlagda – behöver utredas och analyseras i syfte att identifiera möjliga åtgärder för att motverka diagnosdrivande faktorer. Frågan berör flera samhällsaktörer och förutsätter en gemensam och samordnad systeminsats.

Slutrapport

Regeringen gav den 23 maj 2024 Läkemedelsverket i uppdrag att stärka kunskapen hos berörda aktörer om adhd‍-‍läkemedel. Arbetet sker nära samverkan med andra myndigheter och aktörer och resultat kommer att kommuniceras löpande på ett tillgängligt sätt och målgruppsanpassat sätt. Internationella erfarenheter från Norden, EU och övriga kommer att tas i beaktande.

Källa: Läkemedelsverket. 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser