den 19 februari 2025
Örebroforskning upptäcker biomarkörer för cancer i blodet
Molekylärbiologen Alvida Qvick har i sin forskning gjort framsteg i användningen av biomarkörer i blodet, så kallade cirkulerande biomarkörer, för att förbättra cancerbedömning och behandling. Genom att analysera ämnen som frisätts i blodet när tumören växer, har hon visat hur dessa biomarkörer kan användas inom olika områden av cancervården. ”Det gör att vi kan skräddarsy behandling och effektivisera uppföljning av våra patienters hälsa”, berättar hon.

Alvida Qvick
Forskare. Foto: Maria Bergman/Region Örebro län.
I sin forskning har Alvida Qvick testat fyra metoder för att upptäcka cirkulerande biomarkörer, vilket har visat sig vara lovande i flera olika studier. En av de mest framstående gäller användningen av cirkulerande biomarkörer för patienter med lungcancer samt tumörer orsakade av humant papillomvirus, HPV, i huvud- och halsområdet. Här har hon utvecklat en metod för att upptäcka rester av HPV i blodet, vilket gav bra resultat.
– Metoden har visat sig ha hög känslighet för att upptäcka HPV och studierna följer nu upp patienterna. Studien är upplagd så att vi får stigande värden i två på följande varandra prov kontaktar vi behandlade läkare med informationen. Läkarna har till och med efterfrågat resultat inför patientbesök, vilket känns väldigt givande, säger Alvida Qvick, molekylärbiolog inom Verksamhetsområde Kliniskt forskningscentrum på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid Örebro universitet.
Viktiga biomarkörer för att särskilja cancer från andra sjukdomar
I en annan studie har hon undersökt metylering av arvsmassa som utsöndras från tumörceller. Metylering är en process som påverkar hur celler producerar proteiner, och genom att analysera denna process hos patienter med allvarliga ospecifika symptom har identifierat skillnader mellan de som har cancer och de som inte har det. Detta ger ytterligare stöd för potentialen hos cirkulerande biomarkörer som ett diagnostiskt verktyg.
– Det var oväntat att vi kunde se så tydliga skillnader i metyleringen mellan cancerpatienter och patienter med allvarliga ospecifika symtom. Detta stärker hur robusta cirkulerande biomarkörer kan vara när det gäller att särskilja cancer från andra sjukdomar, förklarar hon.
Den största nyttan med denna forskning är att den kan förändra hur cancerdiagnostik och behandlas.
För patienter som inte kan genomgå invasiva vävnadsprovtagningar – till exempel om tumören är svårtillgänglig – kan ett enkelt blodprov ge värdefull information om diagnos och behandlingsalternativ. Detta gör det möjligt att ge snabbare svar, mer individanpassad behandling och effektivare uppföljning av patienter.
– Det är fantastiskt spännande att få upptäcka något nytt och omsätta kunskapen i praktiskt nytta för patienterna. Vår forskning har potential att förbättra cancervården på många sätt, avslutar Alvida Qvick.
Denna forskning markerar ett steg framåt i hur cancer kan diagnostiseras, behandlas och följas upp, vilket i framtiden kan leda till snabbare och mer precis vård för många patienter.
Fakta:
Vad innebär cirkulerande biomarkörer för cancer?
När en tumör växer och nya tumörceller bildas och dör så frisätts olika ämnen ut i blodbanan och dessa ämnen kallas kollektivt för cirkulerande biomarkörer. Dessa har potential att användas som markörer för cancer i många olika steg av diagnostik; allt från screening, diagnos, val av behandling och uppföljning.
Vad är metylering?
DNA-metylering är en process som styr vilka genereras som ska vara aktiva och vilka som ska vara avstängda – ungefär som en strömbrytare för gener. Alla celler har samma arvsmassa med samma gener men tack vare metylering kan till exempel en hudcell och en muskelcell använda olika gener för att utföra sina olika uppgifter. Samma sak gäller för en cancercell som vill förändra vilka som genereras som är aktiva så att det är mest fördelaktigt för tumören.
Källa: Universitetssjukhuset Örebro.