den 19 augusti 2025
Obesitas nu vanligaste riskfaktorn hos vuxna med hjärtinfarkt

Obesitas (fetma) har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn hos vuxna i åldrarna 18–59 år som drabbas av hjärtinfarkt i Sverige. Det visar en ny registerstudie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden, där över 44 000 personer följts efter att de fått en hjärtinfarkt. Studien visar också att kvinnor har fler riskfaktorer än män och en sämre prognos efter en hjärtinfarkt.

Moa Simonsson
Forskare och överläkare. Foto: Privat.

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Foto: Leonard Gren.
– Vi vet att unga som får en hjärtinfarkt ofta förlorar många år i förväntad livslängd. Genom att satsa mer på uppföljning och prevention i den här gruppen finns det stora möjligheter att förbättra deras prognos, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset
Studien visar att tre av fyra unga vuxna som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller obesitas (definierat som BMI ≥ 30 kg/m2). Den visar också att obesitas gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna som drabbas av hjärtinfarkt. Samtidigt som andelen rökare har minskat, har andelen personer med obesitas ökat kraftigt: från en av fyra 2006 till mer än var tredje 2021.
– Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson.
Forskning visar att män har större risk att drabbas av hjärtinfarkt än kvinnor – och att de drabbas tidigare i livet. Men den nya studien visar att kvinnor som får hjärtinfarkt har fler riskfaktorer, som högt blodtryck, diabetes och rökning, samt en högre risk för allvarliga hjärthändelser efter en infarkt.
– Det verkar som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. Det här visar att vi behöver förstå mer om kvinnors särskilda risker, som till exempel komplikationer under graviditet, säger Moa Simonsson.
Forskarna planerar därför att gå vidare med att studera kvinnospecifika riskfaktorer för hjärtinfarkt.
– Den här studien ger oss viktig kunskap om hur riskfaktorer för hjärtinfarkt ser ut och hur de skiljer sig mellan kvinnor och män. Den typen av insikter är avgörande för att forskningen ska kunna utveckla mer träffsäkra metoder för att förebygga sjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Fakta om forskningsstudien:
Titel och länk: Trends in Risk Factors Among Young Patients with Acute Myocardial Infarction: A Nationwide Cohort Study
Publicering: European Heart Journal - Quality of Care and Clinical Outcomes, 26 maj 2025.
Typ av studier och befolkning: Studien är en registerstudie och bygger på data från kvalitetsregistret SWEDEHEART, som Hjärt-Lungfonden är med och finansierar, samt flera nationella register. Studien omfattar 44 254 personer i åldern 18–59 år med förstagångsinfarkt, och 220 721 matchade kontrollpersoner från befolkningen.
Resultat: Studien visar att tre av fyra unga som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast obesitas, rökning eller högt blodtryck. Kvinnor hade fler riskfaktorer än män och sämre prognos efter infarkten. Den visar också att obesitas har gått om rökning som vanligaste riskfaktor, särskilt bland kvinnor.
Källa: Hjärt-Lungfonden.