den 2 december 2024
Ny undersökning: Endast hälften av de som upplever att de har migrän har fått diagnos från hälso- och sjukvården
Den nya undersökningen ”Leva med migrän i Sverige”, bland drygt 1 300 personer som uppger att de har migrän, visar att nära hälften (49 procent) saknar diagnos från hälso- och sjukvården. Utan diagnos uteblir behandling, med sämre livskvalitet och risk för förvärrad migrän som följd (1). För de som fått en migrändiagnos var väntan ofta lång.
– Bland våra medlemmar finns tyvärr många med erfarenhet av bristande kunskap i sjukvården. Det finns stora variationer över landet, både vad gäller kunskapsnivå inom primärvården och tillgång på neurologer. Att tidigt få rätt diagnos och tillgång till träffsäkra läkemedel och behandlingsformer är avgörande för alla som drabbas av migrän, säger Johan Loock, ordförande i Huvudvärksförbundet.
I Sverige beräknas cirka 1 miljon människor 18–74 år, nästan 14 procent, ha den neurologiska sjukdomen migrän (2). Migrän debuterar ofta i tonåren och klassas av WHO som en av de svåraste sjukdomarna att leva med. Ett migränanfall kan komma plötsligt och pågå under några timmar, upp till sju dygn (3). Sjukdomen medför stort lidande för den som drabbas och kan påverka arbetsförmågan, sociala relationer och familjelivet, visar undersökningen.
Enligt undersökningen ”Leva med migrän i Sverige”, som är genomförd av undersökningsföretaget Verian på uppdrag av Pfizer, uppger endast 48 procent av de tillfrågade personer som upplever att de har migrän att de fått diagnos från hälso- och sjukvården. Tre procent är tveksamma eller vet inte om de fått diagnos.
– Om hälften som upplever att de har migrän inte har diagnos indikerar det att det finns mer att göra i migränvården. Det är viktigt att diagnostik sker tidigt, eftersom migrän kan förvärras om den inte är rätt behandlad. Det ökar möjlighet för den drabbade till adekvat behandling utifrån sin individuella situation och i förlängningen ett bättre mående och ökad livskvalitet, säger Johan Holm, senior medicinsk rådgivare på Pfizer Sverige.
Att få diagnos tar i snitt 5,6 år
Trots att personer som uppger att de har migrän påverkas negativt, anger 59 procent att de lärt sig att leva med sitt tillstånd. För de som fått diagnos från hälso- och sjukvården var väntan ofta lång, i snitt tog det 5,6 år* för medverkande i undersökningen. Att få diagnos ser också ut att förbättra egenvården. Av de som fått en migrändiagnos är det fler som tänker på livsstilen som ett verktyg att hantera sin migrän. Det kan handla om att få ordentligt med sömn, undvika stress, äta och motionera regelbundet. Av de som fått diagnos uppger 93 procent att de gör insatser för att förbättra sin situation, jämfört med 84 procent bland de som saknar diagnos.
* Väntetiden 5,6 år är uträknad genom antal år som de tillfrågade uppger att de har upplevt att de har migrän, minus antal år som de haft diagnos från hälso- och sjukvården.
FAKTA OM MIGRÄN
Migrän är en neurologisk sjukdom med en stor ärftlig komponent som kan vara både episodisk och kronisk till sin natur. Sjukdomen är underdiagnostiserad och underbehandlad. Karaktäristiskt för migrän är att den kommer anfallsvis och yttrar sig som en intensiv, ofta halvsidig bultande smärta i huvudet. Andra typiska symtom är illamående, kräkningar, lukt-, ljus- och ljudkänslighet.
Med ökad diagnostisering och modern förebyggande behandling skulle 1,4 miljoner migrändagar kunna undvikas med ökad livskvalitet och fler friska dagar som följd (4).
En diagnos gör skillnad
Migrän behandlas på olika sätt beroende på hur sjukdomen påverkar patienten. Behandling påverkar långsiktigt genom att minska risken för att utveckla kronisk migrän. Det innebär att under minst tre månaders tid haft återkommande huvudvärk minst 15 dagar/månad, varav åtta dagar med migrän (5) .
En dryg tiondel av Sveriges migränpatienter har den svårare formen av migrän som vanligen hanteras i specialistvården. Övriga patienter, upp till 90 procent, ska skötas inom primärvården. Här utreds patienten för diagnos. Efter diagnos kan eventuell behandling prövas ut tillsammans med behandlingsansvarig läkare. Behandling sker enligt en trappa där patient och läkare prövar och utvärderar alternativen med syfte att rätt insats ska ges på rätt nivå.
Om undersökningen av Verian (före detta Kantar Public)
Undersökningen ”Leva med migrän i Sverige” har genomförts i ett urval av personer från den svenska allmänheten, 18-79 år, via webbenkät av Verian i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Medverkande är de som har migrän och/eller är nära anhörig till en person som har migrän. 3124 intervjuer har genomförts, varav 1 366 uppger att de själva har migrän och 1 758 är anhöriga till personer som uppger att de har migrän. Undersökningen är utförd på uppdrag av Pfizer och genomförd under perioden 20 maj–9 juni 2024.
Undersökningen kompletterar Pfizers ”Migränrapporten 2023” (4) som visar att migrän är underdiagnostiserat i Sverige och att alltför få har tillgång till läkemedel som har utvecklats specifikt för att behandla återkommande migrän.
Referenser:
1. Pfizer, Migränrapporten 2023. https://www.pfizer.se/fokusomraden/migran/migranrapporten
2. GBD 2016 Headache Collaborators, 2018, “Global, regional, and national burden of migraine and tension-type headache, 1990-2016: a systematic analysis for the GlobalBurden of DiseaseStudy 2016”, i The Lancet Neurology. 2018;17:954-76.
3. Burstein R, et al. J. Neurosci 2015;35:6619–6629https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4412887/Ng-Mak DS, et al. Headache 2011;51:105-117. https://journals. sagepub.com/doi/full/10.1177/0333102420975401 Charles A and Hansen JM. Curr Opin Neurol. 2015;28:255-260. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25923125/Lipton et al.Neurology 2002; 58:885–894 https://sci-hub. se/10.1212/WNL.58.6.885
4. Pfizer. Migränrapporten 2023. https://www.pfizer.se/fokusomraden/migran/migranrapporten
5. 1177. Migrän. https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/huvudvark-och-migran/migran/
Källa: Pfizer.