Ny forskning om motorisk utveckling hos barn med och utan autism

Motorisk planering handlar om förmågan att förutse, planera och anpassa rörelser för att utföra en handling. Genom studier där barn fick greppa, rotera, flytta och passa in en halvcirkelformad pinne i olika mål har hon undersökt hur barnen planerar och utför sina rörelser.

Resultat:

Motoriska svårigheter hos barn med autism. 

Barn med autism hade ofta svårigheter med motorisk planering, vilket resulterade i längre tid och fler justeringar för att utföra rörelser.

Påverkan av arbetsminne och begåvning.

Svagt arbetsminne och lägre generell begåvning hos barn med autism ökade behovet av justeringar och påverkade hur tidigt de kunde anpassa rörelserna. Generell begåvning påverkade hur tidigt i rörelsen barnen anpassade föremålet till målet.

Åldersrelaterad utveckling. 

Motorisk planering förbättrades mellan 6 och 10 års ålder. Vid 10 års ålder visade barnen mer vuxenliknande rörelsemönster, men full planeringsförmåga uppnåddes först i vuxen ålder.

Variation i rörelsemönster. 

Barn med autism uppvisade större variation i sina rörelser, vilket tyder på mindre stabila rörelserepresentationer.

Visuo-motorisk integration.

Barn med typisk utveckling förbättrade sin förmåga att planera rörelser utifrån visuella intryck mellan 7 och 9 års ålder. Detta stöd var mindre effektivt för barn med autism, vilket tyder på en annorlunda utvecklingsbana för visuo-motorisk integration (visuo-motorisk integration innebär att barn med typisk utveckling visar att de blir bättre på att använda det de ser för att planera sina rörelser).

Studiens resultat visar på att det är viktigt att beakta utvecklingsaspekter i både forskning och praktik relaterat till motoriska svårigheter hos barn med autism.

– De svårigheter som framkommer för barn med autism kan vara viktiga att ta hänsyn till vid planering av insatser och i bemötande i vardagslivet, säger Anna Bäckström.

Avhandling: Läs hela avhandlingen

Källa: Umeå universitet.