Nordisk AI-konferens på Karolinska Universitetssjukhuset blev startpunkt för stärkt samarbete inom framtidens hälso- och sjukvård

Under två dagar diskuteras hur artificiell intelligens kan gå från enskilda pilotprojekt till ansvarsfull och storskalig användning som skapar konkreta nytta för patienter, medarbetare och samhälle.

Universitetssjukhusen har en särskild roll i utvecklingen genom att förena avancerad vård med forskning, innovation och utbildning. Fokus för konferensen låg därför mindre på tekniken i sig och mer på hur AI kan implementeras och skallas upp på ett säkert, effektivt och hållbart sätt där ledarskap, styrning och samverkan är centrala frågor.

– Som universitetssjukhus har vi ett ansvar att både utveckla och använda nya arbetssätt som stärker vårdens kvalitet, tillgänglighet och effektivitet. AI skapar nya möjligheter till smartare och mer patientcentrerad vård, men för att vi ska kunna vara i behov av sammarbeta.

Den här konferensen är en unik möjlighet att kraftsamla nordiska erfarenheter, dela kunskap, hitta synergier och skapa en gemensam riktning för hur vi kan införa och skala upp AI i hälso- och sjukvården.

Genom att informera, utmana och inspirera varandra kan vi tillsammans accelerera utvecklingen och snabbare omsätta nya möjligheter till konkreta patientnytta, säger Christophe Pedroletti , sjukhusdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset och värd för konferensen.

Från pilotprojekt till kliniskt nytta
Ett återkommande tema under konferensen var nödvändigt att gå från enskilda AI-initiativ till lösningar som kan användas brett i den kliniska verksamheten.

– Det handlar inte om att utveckla AI för teknikens egen skalle. Frågan är vilket värde AI skapar för patienter, vården och samhället. Därför behöver vi gå från enskilda pilotprojekt till lösningar som används i den kliniska verksamheten.

Teknik och kunskap utvecklas snabbt. Den verkliga utmaningen är att enas om etiska och juridiskt säkra arbetssätt som gör det möjligt för oss att använda AI på ett ansvarsfullt sätt inom hälso- och sjukvården, säger Annemieke Ålenius, senior rådgivare vid E-hälsomyndigheten och AI Sweden.

Deltagarna fick ta del av exempel från universitetssjukhus där AI redan förekommer i klinisk verksamhet, men också erfarenheter och arbetssätt för konkreta organisationer som befinner sig tidigare i sin AI-resa.

Ett tydligt budskap var att tekniken i sig inte är den största utmaningen. För att AI ska skapa verklig effekt krävs också rättsmöjligheter för implementering, tydlig ledarskap och strukturer för styrning, uppföljning och samverkan.

The Nordic AI Health Map samlar nordiska AI-initiativ
Ett av konferensens viktigaste resultat var lanseringen av The Nordic AI Health Map, den första samlade kartläggningen av AI-initiativ inom hälso- och sjukvården i Norden.

Kartläggningen synliggör pågående initiativ och lösningar inom olika delar av hälso- och sjukvården. Syftet är inte bara att skapa en överblick, utan att göra det lättare för organisationer att hitta varandra, dela erfarenheter och bygga vidare på lösningar som redan har visat resultat.

På sikt kan kartläggningen bidra till att minska dubbelarbetet och göra klara att uppnå en bättre lösning över organisations- och nationsgränser, säger Lorna Bartram , AI Transformation Strategist - Healthcare, AI Sweden.

The Nordic AI Health Map blir också ett sätt att synliggöra den innovationskraft som finns inom nordisk hälso- och sjukvård och ge en tydligare bild av det arbete som pågår i Norden.

Norden vill bidra till Europas AI-utveckling
Den nordiska samverkan är särskilt relevant i en tid när AI utvecklas snabbt och EU genomför omfattande satsningar och inför nya regelverk, däribland AI-förordningen, AI Act.

De nordiska länderna har flera gemensamma förutsättningar för att utveckla och använda AI inom hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om hög tillit till offentliga institutioner, omfattande hälsodata, välutvecklade digitala system och en lång tradition av samarbete mellan vård, forskning och offentlig sektor.

Genom att samla erfarenheter och perspektiv från flera länder kan Norden också få större genomslag i den europeiska utvecklingen.

En viktig fråga under konferensen var därför hur de nordiska länderna tillsammans kan bidra till implementeringen av AI-förordningen och ytterligare skapa förutsättningar för innovation och ansvarsfull användning av AI i hälso- och sjukvården.

Internationella perspektiv på AI i vården
Konferensen hade även ett tydligt internationellt perspektiv. Bland huvudtalarna fanns Saila Rinne , chef för Artificial Intelligence in Health and Life Sciences vid EU AI Office, som talade om Europas AI-politik och implementering av AI-förordningen.

Från Kanada deltog Muhammad Mamdani, professor och Director vid University of Toronto, som delade erfarenheter från det kanadensiska arbetet med AI inom hälso- och sjukvården och hur nya lösningar kan införas i klinisk verksamhet.

Tillsammans med erfarenheter från nordiska universitetssjukhus bidrog till de internationella perspektiven till en bred diskussion om hur vården kan dra nytta av AI samtidigt som krav på patientsäkerhet, etik, juridik och kvalitet säkerställs.

Ett långsiktigt nordiskt samarbete
Konferensen arrangerar av Nordiska ministerrådets e-hälsogrupp tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset, E-hälsomyndigheten och AI Sweden, i nära samarbete med bland andra Socialstyrelsen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Nordic University Hospital Alliance (NUHA), Swedish University Hospital Alliance (SUHA) och New Nordics AI.

Ambitionen är att konferensen ska bli en återkommande mötesplats för universitetssjukhus, myndigheter, forskningsorganisationer och andra aktörer som arbetar med AI och hälso- och sjukvård.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset.