Kost som tilläggsbehandling kan hjälpa barn med reumatism

Trots läkemedelsbehandling mot barnreumatism fortsätter många att ha smärta och trötthet även när ledinflammationen är under kontroll. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att tilläggsbehandling med antiinflammatorisk kost kan ge bestående effekter på bland annat sjukdomsaktivitet och behov av läkemedel. Frukt och grönt är en viktig del i kostbehandlingen.

– Resultaten indikerar att SCD (specifik kolhydratdiet); en kost som tidigare undersökts vid inflammatorisk tarmsjukdom, också verkar kunna ge positiva effekter hos barn med JIA. Kosten verkar kunna lindra kvarstående symtom som barnen har trots medicinering, säger Naima Hagström, doktorand vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet.

Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste reumatiska sjukdomen hos barn.

I Uppsala län finns cirka 110 barn och ungdomar med JIA som definitionsmässigt bryter ut före 16 års ålder. När en eller flera leder är inflammerade leder det ofta till smärta, stelhet och rörelsehinder. Det är även vanligt med ökad trötthet och barnen/ungdomarna har en ökad risk för depression.

Två av tre som diagnosticeras är flickor, något man ännu inte säkert vet orsaken till. Jämte övriga länder i Norden och vissa delar av USA är förekomsten hög i Sverige; högre än i sydeuropeiska länder, Afrika och Asien.

Kost som tilläggsbehandling
Syftet med studier var att undersöka effekterna av SCD som tilläggsbehandling. Kosten består huvudsakligen av frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter, kött, fågel, fisk och skaldjur. Samtidigt utesluts livsmedel med ett högt stärkelseinnehåll, till exempel spannmålsprodukter, ris och potatis. Dessutom utesluts laktos och tillsatt socker bortsett från honung. Även intaget av vissa tillsatser, främst emulgeringsmedel, begränsas.

– Eftersom man utesluter hela livsmedelsgrupper, vilket inte rekommenderas, ville vi se hur barnens faktiska matintag såg ut när de följde SCD-kosten. Generellt gav kostnad en bra livsmedels- och näringsintag, men vi såg bland annat en risk för lågt intag av kalcium och D-vitamin som är extra viktigt för skelettet vid inflammatorisk sjukdom, förklarar Naima Hagström.

Det vi driver tror förbättringarna är framför allt ett väldigt högt intag av frukt, grönsaker, baljväxter, frön och nötter. Detta är livsmedel som vi vet innehåller mycket fibrer, vitaminer, mineraler och olika fytonutrienter - bioaktiva ämnen som produceras av växter och som kan minska inflammation. Enligt Naima Hagström ökar studierna även förståelsen för de många utmaningar som barn och familjer möter vid kostbehandlingar.

Gemensamt för alla deltagare var att kostnaden påverkade vardagen för hela familjen. Barnen/ungdomarna behövde äta hemlagad mat och ta med sig mat hemifrån vart de än gick, även till skolan. Trots detta upplevde de flesta deltagande som en positiv upplevelse. De fick prova en väg att själva kunna påverka sin sjukdom vilket Naima Hagström menar var uppskattat.

Bakgrunden till studien är att det idag saknas bevisar vad gäller specifik kost till barn med reumatism. Trots tillgång till god medicinsk behandling fortsätter många barn att ha symptom som smärta och trötthet även när inflammationen är under kontroll. Detta leder, enligt Hagström, till att familjer söker efter annat som kan hjälpa, till exempel kostförändringar. I takt med ökad kunskap kring tarmens immunologiska roll (mikrobiotan) och kostnadens immunmodulerande potential har också intresset för kostbehandling vuxit.

Naima Hagström rekommenderar dock inte att man inför SCD-kost.
– Nej, jag tycker inte att man ska följa någon specifik kost eller utesluta hela livsmedelsgrupper då det inte finns vetenskapligt stöd för att det fungerar. Här behövs mer forskning. Däremot kan man absolut se över vad man äter och göra förbättringar. Förutom att öka intaget av till exempel frukt, grönsaker och baljväxter, kan man försöka laga så mycket som möjligt från grunden. Sen vet vi att det är bra att minska på snacks, godis, kakor, glas och läsk som sannolikt kan påverka inflammation negativt, avrundar hon.

FAKTA: SCD-kost (specifik kolhydratdiet)

• Består i huvudsak av frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter, kött, fågel, fisk och skaldjur.
• Utesluter livsmedel med högt stärkelseinnehåll, till exempel spannmål, ris och potatis.
• Laktos och tillsatt socker bortsett från honung utesluts.

Intaget av vissa tillsatser, främst emulgeringsmedel, begränsas.

Källa: Akademiska sjukhuset.