den 11 december 2025
Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svar
Varje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av med plötslig och kraftig yrsel i ett tillstånd som heter vestibularisneurit. Det behandlas ofta med kortison, trots att det är oklart om det hjälper. Nu har ett projekt vid Umeå universitet beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.
Bild: Jonatan Salzer, docent i neurovetenskap, och Mariann Haapalahti, forskningssköterska, demonstrerar hur en undersökning vid yrsel kan gå till. Foto: Johanna Nordström.
– I studien ska vi till exempel mäta hur balansnerven fungerar med hjälp av en kamera som följer ögonrörelser, men det allra viktigaste är hur patienterna mår, säger Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och projektledare för den nya studien Prevent
Vestibularisneurit innebär att man drabbas av en kraftig yrsel, som ofta liknas vid känslan av att kliva av en karusell. Det är vanligt att må illa, kräkas och få balansstörningar. Symtomen när de är topp inom ett par dygn och börjar sedan långsamt gå tillbaka, men en relativt stor grupp får bestående problem eller yrsel som påverkar balansen i vardagen. En central del i behandlingen är rehabilitering, där man tränar att till exempel nicka eller vrida huvudet fram och tillbaka, men det har länge funnits en tradition av att också behandla med kortison.
Inflammation i balansnerven
Att vestibularisneurit behandlas med kortison beror bland annat på en teori om varför tillståndet uppstår från första början. Man tror nämligen att en vanlig orsak är inflammation i balansnerven, och kortison är ett ämne som dämpar inflammation. Det finns också tillstånd som liknar vestibulatisneurit där kortison ger bra effekt. En internationell studie har visat att ungefär hälften av läkarna skriver ut kortison vid vestibularisneurit, men hälften gör det inte.
– Redan att det ser så olika ut mellan länder och inom länder visar att vi egentligen inte vet om det hjälper. Om det är så att vi kan se att kortison verkligen har effekt så förtjänar alla patienter att få den behandlingen, och kan vi bevisa att det inte fungerar så kan vi sluta behandla i onödan med de biverkningar kortison innebär. Förhoppningen är att också lista ut varför man får vestibularisneurit, säger Jonatan Salzer.
Minst 400 deltagare
De studier som finns på området ger inget entydigt svar. Jonatan Salzer menar att de antingen är för små eller att de utfaller som inte är relevanta. I Prevent-studien ska man därför inkludera minst 400 patienter med vestibularisneurit i Sverige, Norge och Danmark, där en grupp får kortison och en grupp får placebo. Det man främst är intresserad av är hur patienterna själva upplever att de mår efter behandlingen. För att kunna upptäcka tillräckligt stor skillnad mellan placebo och kortison hoppas projektet kunna rekrytera 400 deltagare.
Projektet Prevent, Nordic Prednisolon for Vestibular Neuritis Study, beräknas pågå till 2030 och resultaten kommer att ha omedelbar effekt på klinisk praxis – alltså huruvida patienter med vestibularisneurit ska erbjudas kortison eller inte.
Källa: Umeå universitet .
Annonser
