Kartläggning av plackceller vid åderförkalkning kan förutsäga risk för stroke eller hjärtinfarkt

Ateroskleros, även kallat åderförkalkning, är den främsta orsaken bakom hjärt-kärlsjukdom som stroke och hjärtinfarkt. Forskare vid Karolinska Institutet har nu tillsammans med kollegor vid universiteten i Stanford och Virginia i USA lyckats kartlägga samband mellan genetiska faktorer och sammansättningen av olika celltyper i aterosklerotiska plack. Forskningen har möjliggjorts tack vare vävnadsprover från stroke-patienter som lagras i en biobank kallad BiKE. 

– Tidigare har forskning visat att ärftlighet är betydelsefullt för nivåerna av kolesterol, andra blodfetter och cirkulerande immunceller i blodet, men nu ser vi att ärftlighet också påverkar sammansättningen av glatta muskelceller i själva blodkärlen hos aterosklerotiska patienter. Detta kan påverka utvecklingen av aterosklerotiska plack, men också benägenheten att placken blir instabila och orsakar en stroke, säger Ljubica Matic,  docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet samt forskningsledare och sistaförfattare till den aktuella studien.

Bilddiagnostik med AI

Med hjälp av dessa data kring ärftlighet har forskarna kunnat dela in patienter i tre olika grupper.

– Den första gruppen är de med allvarligast profil och i vårt material har de oftast redan haft en stroke. Sedan är det de med lägre risk, deras kärl har bildat plack men utan att orsaka en stroke. Men sedan har vi den tredje gruppen som ligger någonstans mitt emellan dessa två och har ofta njursjukdomar i kombination med ateroskleros. Vi har också preliminära bevis för att samma koncept kan vara giltigt vid hjärtinfarkt, säger Ljubica Matic.

Den nya kunskapen om plackceller kan sedan användas tillsammans med exempelvis modern bilddiagnostik med AI för att göra bättre bedömningar över framtida risk för stroke eller hjärtinfarkt, eller för att förutsäga svaret på mediciner.

– Vi har gjort liknande integrativa studier för små kohorter av patienter i andra tidigare publicerade artiklar för att bevisa att det fungerar, men konceptet måste förstås testas i större skala innan det kan införas i klinisk praxis. Vi kommer att arbeta intensivt med dessa moderna, så kallade multimodala studier i framtiden, genom våra nya EU Horizon NextGen och MedTechLabs-finansierade projekt, säger Ulf Hedin, professor vid samma institution på Karolinska Institutet.

Främsta dödsorsaken i Sverige

Aterosklerotiska plack bildas under decennier genom inlagring av blodfetter som kolesterol i kärlväggens innersta lager. När placken blir instabila och går sönder bildas blodproppar som antingen helt täpper till kärlet eller förs till andra organ som hjärnan av blodströmmen. I bägge fallen uppkommer syrebrist i vävnaden när blodet inte kommer fram vilket kan orsaka en hjärtinfarkt eller en stroke.

Trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom stadigt har minskat de senaste 50 åren på grund av bättre förståelse för sambanden, bättre förebyggande behandlingar, bättre diagnostik och inte minst bättre kost- och motionsvanor är det fortfarande den främsta orsaken till död i Sverige.

Publikation:

“Atheroma transcriptomics identifies ARNTL as a smooth muscle cell regulator and with clinical and genetic data improves risk stratification”, Sampath Narayanan, Sofija Vuckovic, Otto Bergman, Robert Wirka, Jose Verdezoto Mosquera, Mariette Lengquist, Clint L. Miller, Thomas Quertermous, Ulf Hedin, Ljubica Matic. European Heart Journal, online 18 november 2024, doi: 10.1093/eurheartj/ehae768.

Forskningen finansierades av bland annat Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Karolinska Institutet. Clint L. Miller har fått stöd från Astra Zeneca för ett orelaterat projekt. Övriga författare anger inga intressekonflikter.

Källa: Karolinska Institutet.