Internationell studie visar: Information om dödfödsel behöver förbättras

Studien "Jag var tvungen att utbilda mig själv" baseras på en tematisk analys av onlineberättelser om dödfödsel och behov av förbättringar inom obstetrisk vård, det vill säga vård under graviditet och förlossning. I studien har forskarna analyserat 19 engelskspråkiga YouTube-videor från fem länder (USA, Storbritannien, Australien, Nigeria och Sydafrika) som delats av kvinnor med fokus på hur de upplevde sin förlossning med ett dödfött barn. Resultaten publicerades förra månaden i BJOG, en internationell tidskrift för obstetrik och gynekologi.

– Studien visar att en majoritet av kvinnorna uppskattar möjligheten att vara med och besluta om sin förlossning i samband med dödfödsel, till exempel igångsättning, smärtlindring och avsked, men även att få klarhet i orsaken. När sådana beslut i stället togs av vårdteam upplevde föräldrarna ångest och känslomässigt avstånd, säger Femke Geusens, postdoktor inom institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

– Genom att lyssna på berättelserna och möta kvinnornas behov kan vi skapa en mer medkännande vård. Vi ser att vårdpersonalens bemötande har mycket stor betydelse för kvinnors upplevelse av dödfödsel. De som hade goda erfarenheter lyfte särskilt fram empati, ödmjukhet och känslomässigt stöd som framhölls som helt avgörande för upplevelsen av god vård, framhåller Alkistis Skalkidou, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskarna identifierade tre nyckelområden där obstetrisk vård i samband med dödfödsel kan förbättras: kvinnornas deltagande i val och beslutsfattande, informationen under graviditeten om den kommande förlossningen och sättet kvinnorna bemöts på av vårdgivare.

Femke Geusens betonar att studien även visar på flera utmaningar i beslutsfattandet. Många kvinnor var exempelvis upprörda över att inte förstå varför de inte erbjudits kejsarsnitt, vilket ökade deras trauma. Ångest bidrog också till att göra beslutsfattandet svårt. Enligt studien finns ett stort behov av information och utbildning om dödfödsel, företrädesvis innan den inträffar. Inte sällan hade detta saknats i kvinnornas vårdkontakter under graviditen. De som nåtts av information och förstod vad som hände med kroppen, vad de kunde förvänta sig vid ankomsten till förlossningen uttryckte att detta var en lättnad, att det gav dem en känsla av kontroll.

– Det är viktigt också att betona att de analyserade YouTube-videor inte kom från Sverige; sådana studier bör uppmuntras, så att vi får viktig information om vad kvinnorna upplever kan förbättras, och kan optimera vården i Sverige under denna kritiska period, säger Femke Geusens.

Parallelt arbetar forskarna med ett flerårigt forskningsprojekt om perinatal hälsa, som leds från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, och syftar till att tidigt kunna identifiera högriskgrupper och på sikt förbättra kvinnornas hälsa, Mom2B. Inom ramen för detta projekt lanserades appen Mom2B hösten 2019.

FAKTA: Perinatal hälsa 

• Dödsfödsel drabbar 1 av 250 gravida årligen i Sverige.
• De drabbade har högre risk för negativa psykosociala konsekvenser, såsom depression, ångest och posttraumatisk stress.
• Appen Mom2B lanserades i november 2019 som ett led i en nationell forskningsstudie om perinatal hälsa, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet (mom2b.se).
• Studiens syfte är att tidigt kunna identifiera högriskgrupper och på sikt förbättra kvinnornas hälsa genom att utveckla matematiska modeller för tidig upptäckt av graviditetsrelaterad ohälsa såsom förlossningsdepression och prematur förlossning.

Nota bene: En av huvudförfattarna till studien "Jag var tvungen att utbilda mig själv", Femke Geusens, postdoktor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, vann nyligen priset för bästa muntliga presentation om obstetrisk forskning på CARE4-konferensen, en internationell vetenskaplig konferens för sjuksköterskor, barnmorskor och annan personal inom obstetrik, med koppling till forskning inom förlossningsvård. Konferensen hölls i Antwerpen, Belgien, och priset delades ut av European Journal of Midwifery (europeisk tidskrift för barnmorskor).

Källa: Akademiska sjukhuset.