den 4 maj 2023
Hopp för patienter med akut porfyri med hjälp av precisionsmedicin
En behandling som bygger på RNA-interferens har utvecklats på Karolinska Universitetssjukhuset. Den dämpar akut porfyri, en ovanlig och smärtsam sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Läkemedlet minskar behovet av levertransplantation som är den sista utvägen för dessa patienter.
Porfyri är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar bildningen av det röda blodfärgämnet hem, den syrebärande molekylen i hemoglobin. Hem bildas framför allt i benmärgen men även levern tillverkar hem för olika funktioner i ämnesomsättningen.
Ett mycket allvarligt tillstånd
Hos porfyripatienter ansamlas giftiga förstadier till hem när levern ökar sin hem-produktion. Tillståndet kallas den akuta porfyriattacken. Vid en sådan attack kommer patienternas symtom från alla delar av nervsystemet och de kan få svåra smärtor, oftast i buken. När perifera nerver påverkas kan det ge svaghet i att röra armar och ben. Påverkan på hjärt- och kärlsystemet ger arytmier och mycket högt blodtryck.
– I allvarliga fall kan den stora andningsmuskeln, diafragma, drabbas och då orkar patienterna inte andas själva. En akut porfyriattack är alltså ett väldigt allvarligt tillstånd, säger Eliane Sardh, överläkare på Centrum för medfödda metabola sjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset.
Porfyri drabbar i huvudsak unga kvinnor och debuterar oftast i 20-årsåldern. För dem som inte känner till att de har sjukdomen kan debuten bli början på en lång och mödosam resa i olika delar av sjukvården eftersom symtomen lätt misstolkas.
De flesta patienterna får en eller två attacker under livet. En liten andel patienter har regelbundet återkommande attacker med någon eller några månaders mellanrum. Tidigare metoder har inte haft någon långvarig behandlingseffekt och till slut har en levertransplantation varit oundviklig.
Ny behandlingsmetod tack vare precisionsmedicin
Eliane Sardh har samarbetat med ett amerikanskt läkemedelsföretag för att utveckla ett nytt läkemedel. Med precisionsmedicinska metoder har en behandling tagits fram som förebygger akuta porfyri-attacker genom att minska ansamlingen av de toxiska metaboliter som orsakar symtomen.
– Just porfyri är en sjukdom som lämpar sig väl för precisionsmedicin eftersom det finns en klar genetisk orsak till att patienterna blir sjuka. Nu riktar vi behandlingen mot den orsaken.
Metoden baseras på ”interfering-RNA”, en teknik som tilldelades Nobelpriset 2006. Effekten ligger kvar i levercellen, vilket förebygger återkommande attacker.
– Jag vill inte att det ska framstå som en mirakelmedicin. Vi avslutar en ond cirkel och ger patienterna en chans att återgå till sina liv och starta om på nytt, men de har ofta både fysiska och psykiska besvär kvar från sin långa sjukdomsperiod som kan ta tid att läka, säger Eliane Sardh.
Så fungerar RNA-interferens vid akut porfyri
RNA-interferens är ett fenomen där dubbelsträngat RNA används för att tysta en gen så att den inte uttrycks. Vid akut porfyri nedregleras den gen som styr det första och hastighetsreglerande steget i leverns hemsyntes, 5-aminolevulinsyrasyntetas 1 (ALAS1). RNA riktas i det här fallet direkt in i levercellen genom en specifik vektor, GalNac, som med hög precision tas upp av levercellen. Därmed sjunker hastigheten i leverns hemsyntes och ansamlingen av toxiska metaboliter minskar nedströms i syntesvägen. Det är dessa toxiska metaboliter som orsakar akuta symtom. Effekten blir långvarig om behandlingen upprepas en gång per månad. Patienternas onda cirkel med upprepade attacker bryts då.
Akut porfyri och ärftlighet
Akut porfyri nedärvs autosomalt dominant, vilket betyder att barn till en förälder med akut porfyri har 50 procents risk att ärva anlaget. Alla anlagsbärare blir dock inte sjuka. Totalt finns det ca 1 100 patienter i Sverige som är anlagsbärare för akut intermittent porfyri (AIP), varav ca en tiondel har symtom av sjukdomen. Uppskattningsvis 25-30 patienter har återkommande akuta attacker och är de som inledningsvis kan vara aktuella för och ha nytta av den nya behandlingen.
Källa: Karolinska Universitetssjukhuset