Hälsosammare kost kopplas till lägre demensrisk hos äldre i riskzonen

Demens utvecklas under många år, ofta långt innan symtomen uppträder. Nya biomarkörer i blodet kan upptäcka biologiska förändringar kopplade till Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa processer i ett tidigt skede. Det har dock varit oklart om livsstilsfaktorer, såsom kost, fortfarande är förknippade med demensrisk när sådana biologiska förändringar redan går att upptäcka.

Forskare vid Karolinska Institutet och under ledning av Davide Liborio Vetrano docent i geriatrisk forskning vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), analyserade 1 865 vuxna från 60 år och uppåt som inte ledde av demens, och följde dem i upp till 15 år.

Deltagarna ingick i den svenska nationella studien om åldrande och vård på Kungsholmen (Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen), SNAC-K. Deras kostvanor utvärderades vid upprepade tillfällen och analyserades i relation till blodbiomarkörer som är förknippade med Alzheimers sjukdomspatologi, nervcellsskador och inflammationsrelaterade gliaprocesser.

Det visade sig att en högre följsamhet till hälsosammare kostmönster var kopplad till en lägre risk för demens. Det är värt att notera att detta samband även observeras hos personer med förhöjda nivåer av blodbiomarkörer, vilket indikerar och ökad biologisk risk.

Låginflammatorisk kost utmärkte sig

Studien undersökte tre kostmönster: den alternativa medelhavsdieten, det alternativa indexet för hälsosam kost och ett omvänt empiriskt kostinflammationsindex. Detta möjliggjorde en jämförelse av kostmönster relaterade till medelhavsdieten, hjärt- och kärlhälsa respektive systemisk inflammation, samt en undersökning av vissa kostmönster kan vara särskilt relevanta för personer med högre biologisk risk.

De mest konsekventa resultaten observerades för kostmönster med lägre inflammatorisk potential. Bland deltagare med förhöjda nivåer av biomarkörer kopplade till Alzheimers sjukdom och neurobiologisk risk var en större efterlevnad av en sådan kost förknippad med en lägre risk för demens. Till exempel hade deltagare med förhöjda biomarkörer som följde en kostnivå med lägre inflammatorisk potential upp till 30 % lägre relativ risk att utveckla demens.

– Våra resultat tyder på att kostkvalitet, och särskilt kostvanor kopplade till lägre inflammatorisk påverkan, kan vara av betydelse för att förebygga personer som redan uppvisar biologiska tecken på ökad risk, säger studiens korresponerande författare Anja Mrhar, doktorand vid University of Ljubljana, Slovenien, och anknuten till ARC.

Resultaten kopplar samman två snabbt växande områden inom demensforskning: tidig identifiering av biologisk risk genom blodbaserade biomarkörer och förebyggande insatser genom påverkbara livsstilsfaktorer.

Betydelse för förebyggande av demens

Blodbaserade biomarkörer används i allt större utsräckning inom forskningen för att identifiera personer med högre risk att utveckla demens. Samtidigt har förebyggande åtgärder blivit ett viktigt fokus inom klinisk verksamhet och folkhälsa. Resultaten tyder på att kostnaden kan vara en faktor som påverkar hur demens utvecklas över tid, även efter att tidiga biologiska förändringar har börjat.

– Dessa fynd för oss närmare precisionsnäring och tyder på att olika kostmönster kan vara särskilt gynnsamma för olika grupper av äldre vuxna, säger Adrian Carballo-Casla, postdoktor vid ARC och medförfattare till studierna.

Forskarna betonar dock att studierna är observationsbaserade och inte kan bevisa att kostnaden förebygger demens, men de menar att livsstilen ändå kan påverka hur sjukdomen utvecklas, även när tidiga varningssignaler redan finns.

Fler studier behövs för att bekräfta resultat i andra populationer och för att identifiera vilka specifika livsmedel eller näringsämnen som kan vara viktiga.

Publikation: Anja Mhrar*, Adrián Carballo- Casla*, Giulia Grande, Caterina Gregorio, Federico Triolo, Martina Valletta, Claudia Fredolini, Milica Gregorič Kramberger, Aleš Kuhar, Bengt Winblad, Laura Fratiglioni, Amaia Calderón-Larrañaga Open, Davide Liborio  25 Veterinär, JA26 Network , Davide Liborio doi: 10.1001/jamanetworkopen.2026.20254.

Artikel: https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2850780

Källa: Karolinska Institutet.