Forskning på Karolinska Universitetssjukhuset ska stärka canceröverlevares möjligheter att bli föräldrar

Jag känner att jag har ett stort ansvar för dem som har fryst äggstocksvävnad och vill skaffa barn med hjälp av den i framtiden. Det är en drivkraft i mitt arbete, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
Hon är professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin där hon är ansvarig för fertilitetsbevarande åtgärder. Hon är också forskare vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet.
Varje dag i laboratoriet passerar hon två stora kryotankar där bitar av äggstocksvävnad förvaras i flytande kväve. Det är vävnad från personer som drabbat av cancer i unga år och genomgått en aggressiv behandling för att överleva. Strålning och kemoterapi dödar tyvärr inte bara cancer utan även friska celler, om könsceller. Därför är det numera rutin att försöka spara unga cancerpatienters könsceller genom att frysa dem enskilda eller med i äggstocksvävnad för att ge patienterna en chans till att bli föräldrar i framtiden.

Svår transplantation

År 2013 föddes den första svenska babyn med hjälp av återtransplantation av äggstocksvävnad och Kenny Rodriguez-Wallberg med team hamnade i topp på Dagen Nyheters förstasida. Sedan dess har ytterligare några barn blivit till med hjälp av tekniken. 
Att varje baby är ett litet mirakel är i det här fallet ingen överdrift, för återtransplantation är svårt. Ingen kirurg som utfört en sådan har lyckats få hela vävnaden att överleva. 
  - Jag behöver forska mer och förbättra våra metoder om jag ska kunna garantera mina patienter att deras nedfrysta vävnad ska fungera optimalt. När vi återtransplanterar idag ser vi att de flesta äggen försvinner. De klarar inte transplantationen, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Tryckkammare i storlek som en diskmaskin

Nyligen fick hon och hennes forskargrupp tre nya stora nya anslag till forskningen vid Reproduktionsmedicin Huddinge. Nio miljoner kronor från Vetenskapsrådet, 2 miljoner kronor från Barncancerfonden och 3 miljoner danska kronor från Novo Nordisk Fonden.
De nya forskningsmedlen har gjord den nya ”lilla” tryckkammaren på Kenny Rodriguez-Wallbergs laboratorium möjlig.  En tryckkammare gjord för forskning är ungefär lika stor som en diskmaskin, men med en vikt på cirka ett ton. Större tryckkammare används idag på Karolinska Universitetssjukhuset för att behandla patienter med till exempel dykarsjuka, men också i forskning för till exempel behandling av covid 19. Principen är den samma - att ökad syretillförseln till kroppens vävnader med hjälp av ökat tryck. 
 - Det tar i över ett dygn för kroppen att koppla på blodkärl till återtransplanterad äggstocksvävnad så att den kan försörjas med syre på naturlig väg. En möjlig förbättring är att förse transplantatet med bättre syretillförsel i tryckkammaren innan transplantationen, vilket kanske kan få mer av vävnaden att klara sig, berättar Kenny Rodriguez-Wallberg.

Kunskapen om äggstockarna kan hjälpa fler

Nu ska metoden testas på vävnadsbitar som donerats av kvinnor som genomgått andra gynekologiska operationer.
  - I Sverige finns en fin tradition av patientengagemang för forskning. Vi hart bett friska kvinnor som opererat äggstockarna att ge oss en liten bit av vävnad, och många var beredda till det för att vi på sikt ska kunna hjälpa andra kvinnor. 
Tillsammans med andra forskargrupper i världen, samarbetspartners för projektet, testas samtidigt olika läkemedel för att se om de kan förbättra äggstocksvävnadens chanser innan återtransplantation. Kenny Rodriguez-Wallberg tror att den sammantaget ökade kunskapen om äggstockar kan vara till hjälp också för andra patientgrupper, till exempel de som kommer i klimakteriet tidigt. 
  - Om vi lyckas förbättra funktionaliteten den här delen av äggstocken, där äggen finns, är vägen öppen för nya behandlingar för kvinnor. När vi lärt oss mer kanske det är möjligt att förlänga fertilitetsåren och flytta fram menopaus, säger hon.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset.