den 23 januari 2025

Forskning om kronisk njursjukdom får stöd från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse

Doktorand Alva Johansson skördar humana mesangieceller i cellodlingslaboratoriet. Mesangieceller är en av cellytperna som finns i njurens filtrationsenheter och deras funktion påverkas kraftigt vid bland annat sjukdomen IgA nefrit. Foto: Hannes Almeräng.

Kronisk njursjukdom är en global hälsoutmaning som drabbar upp till tio procent av befolkningen, ofta till följd av åldrande eller kroniska sjukdomar som diabetes. Forskare vid Sahlgrenska akademin arbetar med att förstå de underliggande mekanismerna bakom njursjukdom och att utveckla nya metoder för att bromsa dess progression.

Jenny Nyström

Professor. Sahlgrenska akademin. Foto: Hannes Almeräng.

Tack vare ett bidrag på 3,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse kan forskargruppen nu stärka sin kapacitet genom att investera i en avancerad flödescytometer.

– Dagens forskning är beroende av högklassig apparatur. Den nya flödescytometern gör det möjligt att analysera och kvantifiera celltyper och deras interaktioner på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Detta hjälper oss att förstå vad som initierar och driver kroniska njursjukdomar, vilket i sin tur underlättar utvecklingen av nya behandlingsmetoder för en patientgrupp som idag har få alternativ, säger Jenny Nyström, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och dekan vid Sahlgrenska akademin.

Ett särskilt fokusområde för forskargruppen är IgA-nefrit, den vanligaste formen av glomerulonefrit (njurinflammation). Denna sjukdom leder till att 30–40 procent av de drabbade utvecklar terminal njursvikt, vilket innebär behov av livsuppehållande behandling som dialys eller njurtransplantation.

Dialys är inte bara påfrestande för patienten utan medför även stora samhällsekonomiska kostnader.

– Personer som lever med dialys påverkas både fysiskt och psykiskt, med minskad arbetsförmåga och begränsningar i vardagen. Vår forskning syftar till att förändra detta genom att identifiera sätt att bromsa sjukdomsförloppet och minska behovet av dialys och transplantation. Inom njurmedicin finns inga botande läkemedel, men det är hoppfullt att vi nu ser att det kommer en del läkemedel inom njurmedicin som har en starkare bromsande effekt än vad som funnits tidigare, säger Jenny Nyström.

Samarbete för innovation
Forskargruppen samarbetar med bland annat AstraZeneca för att förena akademisk och industriell expertis. Detta är särskilt viktigt inom mindre forskningsområden som njurmedicin, där framstegen ofta kräver samlade resurser och kunskap. Målet är att utveckla läkemedel som bromsar sjukdomsutvecklingen och förbättrar patienternas livskvalitet.

Den nya flödescytometern kommer att spela en nyckelroll i att analysera biomarkörer – mätbara indikatorer på biologiska tillstånd – under sjukdomsförloppet. Detta inkluderar studier av cellskador i njurarnas filtrationsenheter och immunceller i blodet, vilket kan ge insikter om hur sjukdomen fortskrider och hur den kan stoppas.

IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse har tidigare gjort betydande insatser för svensk forskning, bland annat genom att finansiera den framstående mikroskopparken i Lundbergslaboratoriet vid Göteborgs universitet. Stiftelsens stöd har inte bara möjliggjort inköp av avancerad utrustning utan också främjat samarbeten mellan forskare från olika discipliner och lärosäten.

– Vi ser det som vårt ansvar att maximera nyttan av de resurser vi fått. Genom samarbete med sjukvården, universitet och privata aktörer kan vi säkerställa att vår forskning leder till konkreta lösningar som förbättrar vården för patienter med njursjukdomar, säger Jenny Nyström.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser