Finns det ett samband mellan alkoholkonsumtion och cancerdödlighet?

Våra resultat avslöjade att en ökning av alkoholkonsumtionen med 1 liter per capita var associerad med en 0,9 % ökning av den totala cancerdödligheten bland kvinnor och en 1,1 % ökning bland män. Noterbart bland män var sambandet mer uttalat för cancerformer med starka bevis för alkohols effekt och för prostatacancer. För kvinnor var alkoholeffekten statistiskt signifikant för bröstcancer. Generellt sett var de uppskattade alkoholeffekterna förhöjda i landsgruppen med mer skadliga dryckesmönster.

Diskussion och slutsatser

Våra resultat indikerar att en sänkning av alkoholkonsumtionen per capita sannolikt kommer att minska cancerdödligheten. Under 2019 dog cirka 10 miljoner människor i cancer, vilket gör den till den näst vanligaste dödsorsaken globalt. Den uppskattade globala ekonomiska kostnaden för cancer från 2020 till 2050 är 25,2 biljoner dollar i internationella dollar (i konstanta 2017 priser), vilket motsvarar en årlig skatt på 0,55 % på den globala bruttonationalprodukten.

Det har uppskattats att nästan hälften (44,4 %) av de globala cancerdödsfallen 2019 berodde på modifierbara riskfaktorer, med alkoholrankning som den näst viktigaste för män och den sjunde för kvinnor.

Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, är en av författarna till en nyligen publicerad vetenskaplig artikel om alkohol och cancer. ”Detta är den första mer omfattande studien av sambandet mellan alkohol och cancer på befolkningsnivå”, säger Mats Ramstedt.  

Av alla nya fall av cancer 2020 rapporterade en annan studie att 4,1 % berodde på alkoholkonsumtion. Det verkar därför angeläget att föra fram vår kunskap om alkohol som en avgörande faktor som driver förändringar i cancerdödligheten.

Denna studie använder tvärsnittsdata från 19 länder för att undersöka den potentiella effekten av alkoholkonsumtion per capita på cancerdödlighet.

Det finns många studier som har uppskattat sambandet mellan alkoholkonsumtion per capita och en mängd olika utfall, inklusive levercirrhos, skadedödlighet, självmord, mord och dödlighet av alla orsaker.

Dessa studier fokuserar på ett stort antal länder och tidsperioder, och tillsammans ger de en ganska konsekvent dokumentation av hur dessa associationer varierar mellan utfall och landsgrupper med olika dryckesmönster. Cancerdödligheten är dock påfallande underrepresenterad som ett utfall i denna typ av studier, även om alkohol pekas ut som den näst viktigaste riskfaktorn för cancer.

Den enda studie som tar upp sambandet mellan cancer och alkoholkonsumtion (och rökning) på befolkningsnivå är Jiang et al. Dessutom finns det en studie baserad på tidsseriedata för 17 länder som dock är begränsad till mäns dödlighet och endast utforskade eftersläpningarna och inte effekten av förändringarna i konsumtionen på cancerdödligheten.

Det övergripande syftet med denna studie är att ge en omfattande bedömning av sambandet mellan alkoholkonsumtion per capita och cancerdödlighet med hjälp av tidsseriedata för 19 länder som sträcker sig över perioden 1960–2018.

Under de senaste åren har bevisen stärkts för att alkoholkonsumtion är orsaksmässigt inblandad i ett ökande antal cancertyper och anses nu ha den högsta nivån av orsakssamband enligt Världshälsoorganisationens (WHO) International Agency for Research on Cancer.

Dessa fynd är baserade på bevis från olika tillvägagångssätt, allt från epidemiologiska studier på människor till experimentella studier på djur. Biologiska mekanismer har också identifierats, vilket tyder på att alkoholhaltiga drycker innehåller många cancerframkallande föreningar.

När alkohol (etanol) konsumeras omsätter olika enzymer i kroppen den till acetaldehyd, vilket är skadligt för mänskliga celler. Denna process kan leda till brott och mutationer i DNA, vilket bidrar till utvecklingen av cancer.

När epidemiologer syntetiserar alla dessa bevis blir det uppenbart att alkoholkonsumtion är en ledande riskfaktor för cancer globalt, näst efter tobak. De övertygande bevisen gäller dock inte universellt för alla typer av cancer. Starkt stöd finns särskilt för cancer i läpp och munhåla (mun), svalg (hals), struphuvud (voice box), matstrupe, mage, lever, tjocktarm och ändtarm och kvinnligt bröst. Andra cancerformer som förmodligen är orsaksrelaterade till alkohol inkluderar cancer i bukspottkörteln och prostata och hudcancer.

Även om de globala uppskattningarna av alkohols inverkan på cancerdödligheten är avgörande epidemiologiska insikter, är det mycket relevant ur ett folkhälsoperspektiv att förstå hur förändringar i befolkningens drickande påverkar cancerfrekvensen. Som nämnts ovan är sådan forskning förvånansvärt knapphändig; vi identifierade bara en studie av det slaget.

Den specifika studien rapporterar ett statistiskt signifikant samband mellan total cancerdödlighet och konsumtion av alkohol och tobak per capita i Australien. Samma forskargrupp bedömde också effekten av viktiga alkohol- och tobakspolicer i Australien på cancerdödlighet från 1950-talet till 2013.

Läs artikel och referenser: Is there a link between per capita alcohol consumption and cancer mortality? - Dadgar - Drug and Alcohol Review - Wiley Online Library

Källa: CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.