Färre självmord bland pojkar i regioner med fler bipolärdiagnoser

– Bipolär sjukdom är ofta svårare för de som insjuknar tidigt och är ett av de psykiatriska sjukdomstillstånd som är förknippat med högst risk för självmord, säger studiens försteförfattare Peter Andersson, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Sjukdomen debuterar vanligen vid 12–25 års ålder och kännetecknas av återkommande episoder av mani och depression. Tidigare forskning har visat att det kan ta upp till sex år från sjukdomsdebut till diagnos och behandling. Jämförelser med stora uppsökande prevalensstudier i USA talar även för att underdiagnostiken i Sverige är mycket stor i ålderskategorin 15–19 år.

Stora regionala skillnader

Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt regionala skillnader i antalet ungdomar 15–19 år som diagnostiseras med bipolär sjukdom. Forskarna undersökte sambandet mellan andelen bipolärdiagnoser och bekräftade självmord på regional nivå separat för pojkar respektive flickor.

Resultaten bygger på registerdata från samtliga 21 regioner mellan 2008–2021. Urvalet omfattade 585 bekräftade självmord i åldern 15–19 år.

Forskarna fann stora skillnader mellan regioner i andelen ungdomar som fick diagnosen bipolär sjukdom. De fann också ett samband där fler bipolärdiagnoser i förhållande till folkmängden var associerat med färre självmord bland pojkar.

– Våra resultat visar att självmordstalen bland pojkar är nästan fem procent lägre under ett givet år i de regioner som ställt flest bipolärdiagnoser under året jämfört med de som ställt minst antal. Det tyder på att självmorden hos tonårspojkar i Sverige skulle kunna minska om diagnostiken av bipolär sjukdom förbättrades så att patienterna får ett bättre omhändertagande, säger korresponderande författare Adrian E. Desai Boström, ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm, samt postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Fel vård kan bidra till problemen

Forskarnas kompletterande analyser visar att sambandet var oberoende av antal vårdtillfällen och fastställda depressions- och schizofrenidiagnoser. Analyser av förskrivningsmönstren av det stämningsstabiliserande läkemedlet litium påvisade att antalet uthämtade recept bland pojkarna paradoxalt nog sjönk när fler bipolärdiagnoser ställdes.

Samtidigt demonstrerades dock att fler pojkar fick preparatet förskrivet vid minst ett tillfälle per år i regioner där fler pojkar fått bipolärdiagnos under samma år. Utifrån studiens metod kan orsakssamband inte fastställas, men en hypotes som framförs i studien är att pojkar med bipolär sjukdom ofta inleder behandling med litium, men sedan av olika anledningar går över till andra stämningsstabiliserande läkemedel.

Forskarna ser också en risk att antalet självmord kan förklaras med fel vård snarare än ingen vård.

– En teori är att odiagnostiserade ungdomar får andra insatser där deras behov tolkas på ett icke-psykiatriskt sätt vilket kan medföra sämre utfall. Det är till exempel möjligt att det gäller en del ungdomar som psykiatrin överlåter till Socialtjänsten exempelvis för placering enligt LSS eller LVU-lagstiftningen eller de ungdomar som vistas på HVB-hem av andra orsaker. Vi vet även att bipolära patienter ibland feldiagnosticeras med 'vanlig' depression, säger Peter Andersson.

I en nyligen publicerad studie i Nature Communications har forskarna konstaterat stora regionala skillnader i användningen av avancerade psykiatriska behandlingsmetoder inom barn- och ungdomspsykiatri. Nu vill forskarna undersöka effekterna av dessa behandlingar hos ungdomar med bipolär sjukdom och andra allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd.

Publikation: ”Association of Bipolar Disorder Diagnosis With Suicide Mortality Rates in Adolescents in Sweden”. Peter Andersson, Jussi Jokinen, Håkan Jarbin, Johan Lundberg, Adrian E. Desai Boström. JAMA Psychiatry, online 24 maj 2023, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2023.1390.

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2023.1390

Källa: Karolinska Institutet.

Forskningen har varit ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Umeå universitet, Lunds universitet, Region Halland och Region Stockholm. Studien finansierades av Vetenskapsrådet. Jussi Jokinen har deltagit i en expertkommitté för rådgivning till läkemedelsbolaget Janssen angående esketamin-behandling vid depression. Övriga forskare rapporterar inga intressekonflikter.