Expert på Akademiska: Alltför många med allergisk matstrupe går obehandlade

– Det är lite av en paradox att så pass många personer med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och utan adekvat behandling trots att kunskapen och intresset ökar både bland forskare och inom sjukvården, säger Marie Carlson, överläkare och professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Inom gastroenterologi hanterar man sjukdomar i mag-tarmkanalen och i lever, gallvägar och bukspottkörtel. Allergisk matstrupe (Eosinofil esofagit) är en inflammatorisk sjukdom i matstrupen som bland annat orsakar svårigheter att svälja och att maten kan fastna i matstrupen.

– I likhet med andra allergiska sjukdomar ökar förekomsten av allergisk matstrupe. Exakt vad som orsakar sjukdomen är inte helt klarlagt, men i cirka åtta av tio fall triggas inflammationen i gång av allergener, det vill säga ämnen i födan och luften som framkallar allergi. Symtomen skiljer sig och beror mycket på patientens ålder, förklarar Marie Carlson.

För vuxna över 18 år är svårigheter att svälja det vanligaste symtomet. Man har en känsla av att maten har svårt att passera matstrupen. För vissa kan maten till och med fastna där. Andra symptom hos vuxna patienter är bröstsmärtor, uppstötningar (reflux) men även problem med kräkningar.

– Om matbitar fastnar i strupen är det vanligt att man försöker pressa ned den med vatten. Om inte det fungerar försöker man kräkas upp den. Fungerar inte det behöver personen uppsöka sjukvård akut. Då sövs patienten och matbiten tas ut via gastroskop, säger Marie Carlson.

Hon konstaterar att vardagen påverkas avsevärt för flertalet drabbade.

– Det är vanligt att man vänjer sig vid symtomen och utvecklar strategier för att undvika besvär. Vissa väljer att endast äta hemma. Man undviker att äta tillsammans med kollegor eller på restaurang av rädsla för att mat ska fastna och måltiden behöva avbrytas. Somliga undviker också att äta den sortens mat som ofta fastnar såsom kyckling, kött och ris. Man planerar måltiden noga och börjar med att dricka vatten för att underlätta passagen.

Att så många går utan diagnos och behandling ser hon som mycket bekymmersamt. Om man väntar för länge med behandling finns risken att drabbas av bestående komplikationer, till exempel ärrvävnad och förträngningar.

– Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, förebygga risken för ärrutveckling och att minska symtom. Den består vanligtvis av lokalt verkande kortison, ibland i kombination med protonpumpshämmare, men även av kostbehandling, biologiska läkemedel och utvidgning/dilatation av matstrupen, säger Marie Carlson.

– Kunskap om sjukdomen behöver spridas och bli ännu mer känd så att fler får diagnos och rätt behandling. Vid misstanke om allergisk matstrupe ska patienter remitteras till specialistläkare för utredning och diagnostik, avrundar hon.

FAKTA: Allergisk matstrupe (Eosinofil esofagit) 

• En kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar matstrupen och kan orsaka sväljningsbesvär, uppstötningar (reflux) och magbesvär.
• De vanligaste symtomen hos vuxna patienter är att det gör ont när man sväljer, att det är svårt att svälja och att maten går långsamt ner i matstrupen.
• Sjukdomen har varit känd sedan cirka 10–20 år. För upp till 80 procent av de drabbade finns även annan allergi/atopi.

I Sverige drabbas 0,5–1 procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligast i 20-40 års åldern och är tre gånger vanligare hos män. Efter refluxsjukdom (Gastro-esofagal reflux) är det den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i matstrupen.

Källa: Akademiska sjukhuset.