den 30 oktober 2025
Bröstcancerrisk varierar mellan olika hormonella preventivmedel
Vissa vanliga hormonella preventivmedel är kopplade till en något högre risk för bröstcancer än andra. Det visar en ny svensk studie från Uppsala universitet där forskarna har följt över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige för att kartlägga hur olika hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer.
Åsa Johansson
Professor. Foto: Mikael Wallerstedt.
Fatemeh Hadizadeh
Forskare. Foto: Arash Hadadgar.
I Sverige använder hundratusentals kvinnor hormonella preventivmedel varje år. Med tiden har nya produkter utvecklats – från kombinerade p-piller som innehåller både östrogen och gestagen till metoder som endast innehåller gestagen, såsom minipiller, hormonspiraler, implantat och injektioner. Tidigare forskning har främst fokuserat på kombinerade p-piller, som tidigare var vanligast.
Idag blir gestagenbaserade alternativa alltmer populära, vilket gör det viktigt att studera deras långsiktiga hälsoeffekter. Dessutom används flera olika typer av gestagener i kombination med gestagenbaserade preventivmedel, med varierande styrka och potentiella olika effekter på cancerrisk.
Desogestrel kopplad till högre risk för bröstcancer
I den nya studien, som är den största i sitt slag, undersökte forskarna olika typer av hormonella preventivmedel och deras koppling till risken för bröstcancer. Studien bygger på Sveriges unika nationella register, som innehåller information om alla uthämtade recept och alla cancerdiagnoser. Över två miljoner kvinnor i åldrarna 13–49 år inkluderades och följdes via nationella register från 2006 till 2019 för att identifiera riskerna med olika typer av preventivmedel. Studien visar att riskerna varierar beroende på vilken typ av hormon som ingår i produkten.
– Alla hormonella preventivmedel har inte samma effekt på risken för bröstcancer. Våra resultat pekar på att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer, medan andra, som till exempel injektioner med depotmedroxyprogesteronacetat, inte visade någon ökning, säger professor Åsa Johansson, forskningsledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab samt studerande seniora författare.
Studien visade också att både kombinerade p-piller och hormonspiraler med levonorgestrel, som är bland de vanligaste produkterna i Sverige, var förknippade med en lägre risk jämfört med desogestrel.
Bra att undvika läkemedel som ökar risken
Utan att titta på vilken typ av preventivmedel som kvinnorna i studien brukade, var användningen av hormonella preventivmedel kopplade till en 24-procentig ökad risk för bröstcancer, vilket motsvarar ungefär 1 extra cancerfall per 7 800 användare och år. Risken ökar dessutom ju längre de används.
Långvarigt användande (5–10 år) av desogestrel-produkter var kopplat till nästan 50 procent högre risk, medan motsvarande användning av levonorgestrel-produkter har ökats i knappt 20 procent. P-piller som innehåller drospirenon kombinerat med östrogen, vilka också är vanliga i Sverige, var inte kopplade till någon ökad risk för bröstcancer. Dessa kan därför vara ett säkrare alternativ för kvinnor med högre grundrisk.
– Hormonellaförebyggande medel är mycket effektiva och viktiga hälsofördelar, och vi uppmanar inte kvinnor att sluta använda dem. Utöver att skydda mot oönskade graviditeter minskar de risken för äggstocks- och endometriecancer, lindrar menssmärtor, rikliga blödningar, hjälper mot akne, och ger kvinnor större kontroll över sin reproduktiva hälsa.
Samtidigt är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor och till bättre förebyggande finns tillgänglig kan göra stor skillnad mot läkemedel som ökar risken – särskilt för kvinnor som redan har en högre risk. Resultaten från vår studie ger läkare och kvinnor användbar information att agera på, säger Fatemeh Hadizadeh som är studiens försteförfattare.
Artikel: Hadizadeh F, Koteci A, Karlsson T, Ek WE, Johansson Å. Publicerad online 30 oktober 2025. doi:10.1001/jamaoncol.2025.4480
https://jamanetwork.com/journals/jamaoncology/fullarticle/2840506
Källa: Uppsala universitet.