Bara en av tre synskadade har bra hälsa

SCB undersöker varje år levnadsförhållandena i Sveriges befolkning, bland annat vad gäller hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning och fritid. De redovisar även resultatet för grupper i samhället med olika funktionsnedsättningar.

Resultaten för de med synskador är nedslående. Synskadade har sämre ekonomi, lägre utbildningsnivå och känner sig i högre utsträckning utanför samhället än personer som kan se.

– SCB:s siffror bekräftar tendenser vi sett i våra medlemsundersökningar, nämligen att synskadade inte får möjlighet att vara del i samhället på samma villkor som andra. Självklart får det konsekvenser för hälsan, säger Niklas Mattsson.

Synskadades Riksförbund har i flera år slagit larm om att stödet till synskadade alltmer urholkas runtom i Sverige, bland annat när det gäller för många livsviktigt stöd som ledsagning och färdtjänst. En kartläggning från Socialstyrelsen som kom i somras visar att beslut om ledsagning i den personkrets som synskadade tillhör har minskat med 68 procent sedan 2010. Samma utveckling kan ses när det gäller rätten till färdtjänst. En rapport från Trafikanalys, beställd av den förra regeringen, styrker detta. I samma rapport föreslås en rad lagändringar som skulle säkra synskadades rätt till färdtjänst.

– Det är viktigt att förstå att utan samhällets stöd lämnas många ensamma och isolerade i sina hem, vilket vi vet är skadligt. Eller så tvingas de ut i miljöer där det kan vara livsfarligt att inte kunna se, för att till exempel komma till busshållplatser där det saknas övergångsställen eller ledstråk, säger Niklas Mattsson.

Några siffror från SCB i korthet:

• Hälsoklyfta: Bland synskadade är det 30,9 procent som uppger att de har bra hälsa, och 70,7 procent bland personer utan synskador.
• Dåligt mående: Bland synskadade uppger 21 procent att de har dålig hälsa. Motsvarande siffra för de som inte är synskadade är 6,5 procent. 
• Ekonomi: En dryg tredjedel av de synskadade saknar en kontantmarginal på 13 000 kronor för oförutsedda utgifter. Hos personer utan synsvårigheter är det 18,7 procent.
• Tandvård: Sju gånger fler personer i gruppen med synnedsättning har avstått tandvård på grund av ekonomiska förutsättningar, jämfört med de utan synnedsättning
• Sömnproblem: Hälften av de med synskador har sömnbesvär, motsvarande siffra för de utan synsvårigheter är 36,1 procent.
• Ensamhet: Av de med synskador har 18,3 procent känt sig ensamma hela tiden eller för det mesta under de senaste fyra veckorna. Motsvarande siffra för personer som inte har synsvårigheter är 6,5 procent.

SCB om synskador 

Kartläggning Socialstyrelsen

Rapport Trafikanalys

Film färdtjänst

Källa: Synskadades Riksförbund.