Att förstå leverfibros: Insikter från Alagilles syndrom

Vad påverkar omfattningen av ärrvävnad, eller fibros, som utvecklas i levern när människor lider av leversjukdom? Medan en liten mängd fibros är en normal del av läkningsprocessen, kan överdriven fibros uppstå, vilket leder till komplikationer och i slutändan leversvikt.

Att förstå mekanismerna som driver denna upptrappning är avgörande i kampen mot leversjukdom.

För att besvara detta har forskare från Karolinska Institutet och Charles University studerat en genetisk sjukdom som kallas Alagilles syndrom, som kännetecknas av förvånansvärt mild leverfibros trots svår leversjukdom (pericellulär fibros istället för bryggbildning).

Dr. Jan Mašek påbörjade detta projekt som post doc i laboratoriet hos Dr. Emma Andersson vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Projektet fortsatte som ett samarbete, när Dr Mašek etablerade sitt eget laboratorium vid Charles University i Tjeckien. Avgörande samarbeten med immunologer från Prof. Niklas Björkströms team vid Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, Dr Jan Dobes labb vid Charles University, och hepatologer från Dr Martin Gregors labb vid Institutet för molekylär genetik i Prag var ovärderliga i att förverkliga denna tvärvetenskapliga forskning.

Genom att använda encellig RNA-sekvensering och transplantera immunceller från musmodellen till en annan modell av leversjukdom, upptäckte teamet att immunsystemet hos patienter med Alagilles syndrom spelar en roll för att undertrycka ärrvävnadsbildning i levern.

Vad påverkar omfattningen av ärrvävnad, eller fibros, som utvecklas i levern när människor lider av leversjukdom? Medan en liten mängd fibros är en normal del av läkningsprocessen, kan överdriven fibros uppstå, vilket leder till komplikationer och i slutändan leversvikt. Att förstå mekanismerna som driver denna upptrappning är avgörande i kampen mot leversjukdom.

För att besvara detta har forskare från Karolinska Institutet och Charles University studerat en genetisk sjukdom som kallas Alagilles syndrom, som kännetecknas av förvånansvärt mild leverfibros trots svår leversjukdom (pericellulär fibros istället för bryggbildning).

Dr. Jan Mašek påbörjade detta projekt som post doc i laboratoriet hos Dr. Emma Andersson vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Projektet fortsatte som ett samarbete, när Dr Mašek etablerade sitt eget laboratorium vid Charles University i Tjeckien. Avgörande samarbeten med immunologer från Prof. Niklas Björkströms team vid Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, Dr Jan Dobes labb vid Charles University, och hepatologer från Dr Martin Gregors labb vid Institutet för molekylär genetik i Prag var ovärderliga i att förverkliga denna tvärvetenskapliga forskning.

Genom att använda encellig RNA-sekvensering och transplantera immunceller från musmodellen till en annan modell av leversjukdom, upptäckte teamet att immunsystemet hos patienter med Alagilles syndrom spelar en roll för att undertrycka ärrvävnadsbildning i levern.

"Vi tror att dessa fynd kan ha bredare konsekvenser för behandling av leverfibros, potentiellt genom riktad manipulation av immunsystemet", säger Emma Andersson och Jan Mašek som ledde teamet av internationella forskare.

Publikation:

Jag1 insufficiency alters liver fibrosis via T cell and hepatocyte differentiation defects.  Mašek J, Filipovic I, Van Hul N, Belicová L, Jiroušková M, Oliveira DV, Frontino AM, Hankeova S, He J, Turetti F, Iqbal A, Červenka I, Sarnová L, Verboven E, Brabec T, Björkström NK, Gregor M, Dobeš J, Andersson ER EMBO Mol Med 2024 okt;():

Källa: Karolinska Institutet.